- En dålig dag för Marcus Ericsson
- Viktig hemvinst för Örebro SK
- Örebro Teater släpper spelåret 2024–2025
- Stora skillnader i ärftlighet för våra vanligaste ryggsjukdomar
- Brand på Restalundsvägen 20 i Örebro (Uppdatering)
- Corem hyr ut till gymkedjan Member 24 i Örebro Entré
- Mingel – *Makeriet* Lördag 27 April 2024
- Johan Pehrson besöker Degerfors
- Nattens händelser från polisen
- KIF Örebro förlorade tredje raka matchen
Här är läget på elmarknaden i mars
Lägsta priserna sedan februari 2022, en konsumtionstopp den 10 mars och större import än export under elva timmar, här är Newsworthys månadsrapport om elmarknaden.
Den offentliga debatten om elmarknaden är polariserad och inte sällan infekterad. I ett försök att föra fakta till bordet tar vi varje månad fram en rapport som sammanfattar det viktigaste du behöver veta om den senaste tidens priser, konsumtion och produktion på elmarknaden.
1. Elpriserna sjönk i Örebro kommun i mars
Spotpriset, alltså priset som elbolagen köper in elen för sjönk i elområde 3 som Örebro kommun tillhör. Månadspriset i mars var 81 öre per kilowattimme, vilket är 2 öre billigare än i februari. Det är det lägsta priset i området sedan februari 2022. Det högsta priset i elområdet hittills noterades i december 2022, då en kilowattimme kostade 269 öre.
Sverige är sedan 2011 uppdelat i fyra elhandelsområden. Det produceras generellt mer el än det förbrukas i de norra delarna medan det är tvärtom i de södra delarna. Mellan områdena finns det begränsningar i hur mycket el som kan transporteras. Sedan 2020 har prisskillnaden mellan de svenska elområdena ökat.
Det är inte bara prisskillnaderna mellan prisområdena som har ökat de senaste åren, även inom områdena pendlar priserna timme för timme. Skillnaderna mellan de dyraste och billigaste timmarna har blivit större sedan 2020. Dyraste timmen i mars i Örebro kommun inträffade mellan klockan 8 och 9 den 6 mars, då kostade en kilowattimme 242 öre. Som lägst var priset i området 2 öre.
Om man tittar på månadsmedelpriset brukar de svenska elområdena oftast tillhöra de med lägst spotpriser i en europeisk jämförelse. Värt att notera är att detta handlar om spotpriser, de priser konsumenten sedan betalar beror på nationella avgifter och skatter samt elbolagens påslag. I praktiken ligger de svenska konsumentpriserna närmare det europeiska snittet efter skatter och påslag.
2. Konsumtionen: I princip lika stor som i fjol
Under mars förbrukades det ungefär 12 900 gigawattimmar el i Sverige. Det är ungefär 2 procent mindre än snittet för månaden. Jämfört med samma månad i fjol var konsumtionen i princip lika stor. Konsumtionen påverkas mycket av hur varmt det är i landet. Enligt SMHI utmärkte sig mars som en kall månad, och temperaturen låg under ett par perioder mycket under det normala.
Efterfrågan på el varierar – beroende på väder och vind och tid på dygnet. Den 9 mars konsumerades som mest el under ett dygn i Sverige under månaden. Högsta timvärde uppmättes mellan 8 och 9 den 10 mars.
3. Produktionen: En femtedel från vindkraft
Det producerades mer el i Sverige än det konsumerades under mars. Enligt de preliminära siffrorna kom drygt 40 procent från vattenkraft, knappt 30 procent från kärnkraft och runt 22 procent från vindkraft.
Under ”annat” finns solkraft och kraftvärme. För den senaste månaden har man ännu inte statistik nedbruten på de kraftslagen, men enligt SCB:s senaste data, till och med januari 2023 har solkraften stått för ungefär 1,2 procent av den totala produktionen det senaste året (här räknas bara anläggningar anslutna till elnäten).
När det gäller kraftvärme dominerar förnybara bränslen. Icke-förnybara bränslen – som till exempel kol, naturgas och olja – stod för 1,2 procent av den totala elproduktionen under samma period.
Sammantaget innebär det att omkring 98 procent av den svenska elproduktionen var fossilfri och 70 procent förnybar (kärnkraften exkluderad).
Produktionen av vindkraft är svår att planera, den är beroende av just vind. För att upprätthålla balansen justeras produktionen främst av vattenkraft, som förutom att användas som baskraft också kan startas och stoppas på kort tid och möta variationer i efterfrågan.
Vindkraften stod alltså för cirka 22 procent av elproduktionen i mars. Det motsvarar ungefär 3 400 gigawattimmar, vilket är mer än samma månad i fjol. Sett till de senaste tolv månaderna har vindkraftens produktion ökat jämfört med året innan (+7 procent). Jämfört med för fem år sedan har produktionen från vindkraft fördubblats.
4. Export och import: Mer import än export under elva timmar mars
Det produceras som sagt mer el i Sverige än det förbrukas, i alla fall om man tittar på månadsbasis, bara två månader under de senaste åtta åren har Sverige importerat mer el än landet exporterat. Tittar man timme för timme är händer det att Sverige har nettoexport. Under mars importerade Sverige mer el än man exporterade under elva av 743 timmar.
Det är också relativt ovanligt med hela dygn där importen totalt är större än exporten. Det senaste året har det hänt en handfull gånger.
Under mars exporterade Sverige mest el till Finland, medan den största importen kom från Norge.
Ekonomi |
Örebronyheter
Källa: Newsworthy
Metod
Uppgifter om elpriserna kommer från elbörsen Nordpool. Newsworthy jämför bakåt i tiden sedan elområdena infördes 2011.
När det gäller uppgifter om produktion, konsumtion, import och export utgår man från data som tillgängliggörs via de europeiska stamnätsföretagens organisation Entso-E. Månadsvärden är summerade timvärden. Här jämför Newsworthy bakåt i tiden till 2015.
Entso-E:s data ska finnas tillgänglig en timme efter produktionstillfället. Svenska Kraftnät levererar preliminära siffror hit som i sin tur bygger på prognoser.
SCB publicerar officiell månadsstatistik om elproduktion, konsumtion, import och export ungefär sex veckor efter månadens slut – då med totalvärden för månaden. Statistiken bygger på en totalundersökning. När det gäller konsumtion rapporterar elnätsföretagen in uppgifter. Uppgifter för produktion inhämtas från elnätsföretagens avräkningssystem eller Energiföretagens webbportal. Solkraft och import- och export sammanställs av Svenska Kraftnät.
Från SCB hämtar man uppgifterna om andelen fossilfri och förnybar energi. Här räknas vattenkraft, solenergi, vindkraft och ”kraftvärme förnybar” som förnybara och samma kraftkällor, inklusive kärnkraft, som fossilfri.
På grund av skillnader i insamlingen skiljer sig siffrorna något åt mellan SCB och Entso-E.
Related Posts
Latest News
-
Krisen långt ifrån över för arbetarhushållen
Svenska arbetare har sett sin ekonomi försämras under de senaste...
- Posted april 29, 2024
- 0
-
Tänk på att redovisa dricks om inte arbetsgivaren gjort det
Dricks är en skattepliktig ersättning, och den som tar emot...
- Posted april 29, 2024
- 0
-
Så får du ut det bästa av din MC-säsong
Hojen är framkörd och solen tittar fram, MC-säsongen ligger i...
- Posted april 29, 2024
- 0
-
Nattens händelser från polisen
Nedan följer ett urval av de ärenden som polisen har...
- Posted april 29, 2024
- 0
-
Vad är viktigast för att skapa harmoni i hemmet
Belysning, växter och möblernas placering är viktigast när svenskarna försöker...
- Posted april 29, 2024
- 0
-
Nationella potthålsveckan sätter ljuset på de dåliga vägarna
Nu lanseras den Nationella potthålsveckan. Riksförbundet M Sverige uppmanar samtliga...
- Posted april 29, 2024
- 0
-
Försvarsminister Pål Jonson deltar i Nordefcos försvarsministermöte på Färöarna
Den 29–30 april reser försvarsminister Pål Jonson till Färöarna, för...
- Posted april 29, 2024
- 0
You must be logged in to post a comment Login