Krisberedskapen i hälso- och sjukvården stärks

By on 2 juli, 2022
Arkivbild

Hälso- och sjukvården har en avgörande roll i svensk krisberedskap, regeringen har sedan 2014 bedrivit ett arbete med att förstärka beredskapen i hälso- och sjukvården på flera fronter.

Regeringen presenterar en lagrådsremiss och flera myndighetsuppdrag som syftar till att ytterligare stärka det arbetet, bland annat vad gäller tillgången till sjukvårdsprodukter.

–  Det är av yttersta vikt att hälso- och sjukvården kan fungera även i kris och krig, inte minst med tanke på oron i omvärlden. Den här regeringen har gjort stora insatser för att höja svensk krisberedskap och stärka den demokratiska kontrollen i hälso- och sjukvården. Idag presenterar vi ett paket med nya lagförslag och uppdrag för att ta arbetet vidare, säger socialminister Lena Hallengren.

I lagrådsremissen Vissa frågor om hälso- och sjukvårdens försörjningsberedskap föreslår regeringen flera lagändringar som syftar till att stärka hälso- och sjukvårdens försörjningsberedskap. Händelser under senare år, bland annat pandemin, har visat att den lagerhållning av sjukvårdsprodukter som kommuner och regioner har haft inte varit tillräcklig. Mot bakgrund av detta föreslås det ett förtydligande i hälso- och sjukvårdslagen som innebär att sjukvårdsprodukter ingår i den utrustning som ska finnas där det bedrivs hälso- och sjukvård. Med sjukvårdsprodukter menas läkemedel, medicintekniska produkter, personlig skyddsutrustning, livsmedel för speciella medicinska ändamål och tillverkningsmaterial. Detta kommer även att underlätta IVO:s tillsyn i och med att det blir lättare att bedöma om kraven inte följts.

Öppenvårdsapoteken ska få en lagerhållningsskyldighet. Det är något som saknats efter omregleringen av apoteksmarknaden. Apoteken ska ha tillräckliga lager för att kunna expediera så många konsumenter som möjligt direkt. Lagerhållningen på apoteken kommer att följas upp genom att Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket avses få i uppdrag att regelbundet mäta apotekens direktexpedieringsgrad. På så sätt kommer man att få en bild av hur apotekens lagerhållning utvecklas.

Lagrådsremissen innehåller även en bedömning om att Apotek Produktion & Laboratorier AB (APL) bör få ett utökat samhällsuppdrag som innebär att bolaget ska kunna utföra sitt samhällsuppdrag även under fredstida kris, höjd beredskap och ytterst krig samt ett avsnitt om behovet av lagerhållning hos regioner och kommuner. APL har som huvudsaklig uppgift att tillverka och tillhandahålla läkemedel som är anpassade till en enskild patient, klinik, djur eller djurbesättning eller tillverkas i små serier.

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2023.

…………….

Fem myndighetsuppdrag för stärkt beredskap

  1. Information om egenberedskap av läkemedel
    .
    Socialstyrelsen får i uppdrag att i samarbete med Läkemedelsverket, Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap och E-hälsomyndigheten ta fram information och rekommendationer om egenberedskap när det gäller läkemedel och medicintekniska produkter för behandling av kronisk sjukdom eller kroniskt tillstånd. Socialstyrelsen ska ta fram informationsmaterial i två versioner, en till vårdgivare och profession och en till patienter.
    .
    Utgångspunkten ska vara att den enskilde ska ha tillgång till läkemedel och sjukvårdsmaterial för minst en månads förbrukning i hemmet. Informationen bör lämnas av hälso- och sjukvården vid förskrivning eller av öppenvårdsapotek.
    .
    Uppdraget ska redovisas senast den 15 november 2022.
    .
  2. Apotekens beredskap ska stärkas
    .
    Sveriges öppenvårdsapotek ska stärkas. Det är viktigt att utlämning av läkemedel från apotek kan ske i alla lägen, men också i kris och krig. Regeringen ger därför Läkemedelsverket och Socialstyrelsen i uppdrag att påbörja ett långsiktigt arbete med att stärka öppenvårdsapotekens beredskap gällande utlämning av läkemedel. I detta inkluderas både recept- och hjälpmedelsexpedition samt hantering av rekvisitionsläkemedel till vårdaktörer.
    .
    I uppdraget ingår bland annat kartläggning och analys av tänkbara avbrott och störningar i driften. I uppdraget ska även säkerställas förskrivarnas förmåga att förskriva läkemedel när sjukvårdens ordinarie system är påverkade. Myndigheterna ska också se över hur alternativ receptförskrivning kan säkerställas i alla lägen I uppdraget ingår även att analysera om det finns behov av övningar där både apoteken och sjukvården deltar.
    .
    Uppdraget ska slutredovisas den 31 december 2023.
    .
  3. Länsstyrelserna ska stödja kommunerna i arbetet med vårdens och socialtjänstens beredskap
    För att stärka den kommunala hälso- och sjukvårdens och socialtjänstens beredskap ger regeringen länsstyrelserna i uppdrag att utgöra ett regionalt stöd till kommunerna i deras arbete med den kommunala hälso- och sjukvårdens och socialtjänstens krisberedskap och civilt försvar. Länsstyrelserna ska vidare bistå Socialstyrelsen med den information som myndigheten behöver för att följa utvecklingen av kommunernas beredskapsarbete inom hälso- och sjukvård och socialtjänst.
    .
    För uppdraget får länsstyrelserna använda 21,5 miljoner kronor under 2022.
    .
  4. Kartläggning av skyddade utrymmen och lokaler för hälso- och sjukvården
    .
    Regeringen ger Socialstyrelsen i uppdrag att kartlägga befintliga skyddade utrymmen och lokaler avsedda för hälso- och sjukvården i länen. Syftet med kartläggningen är att nationellt och regionalt få kunskap om, var och i vilken omfattning det finns skyddade utrymmen och lokaler i länen där det kan bedrivas vård.
    .
    Socialstyrelsen ska bedöma om utrymmet eller lokalen kan vara av betydelse för totalförsvarets behov. Vidare ska myndigheten redovisa för regionernas bedömning om underhållet av lokalen är eftersatt och om det bedöms möjligt att genom underhåll möjliggöra nyttjande av utrymmet eller lokalen för hälso- och sjukvården.
    .
    Socialstyrelsen ska senast den 2 maj 2023 lämna en redovisning av uppdraget till Regeringskansliet (Socialdepartementet).
    .
  5. Uppdrag att stärka blodverksamheten
    .
    Ett nationellt register över hur många blodgivare och hur mycket blod av olika blodgrupper som finns att tillgå runt om i landet skulle hjälpa vården i den dagliga verksamheten, men också vid kris eller krig.
    .
    För att stärka blodverksamheterna i Sverige ger regeringen Socialstyrelsen i uppdrag att utreda och komma med förslag på hur ett register över blodgivare kan utformas och förvaltas. I uppdraget ingår även att utreda förutsättningarna för hur en utökad plasmagivning, inhemsk produktion och lagerhållning av frysta trombocyter kan genomföras på ett kostnadseffektivt sätt. Vidare ska myndigheten ta fram underlag för hur frystorkad plasma kan användas, lagras och omsättas i vardagen.

Uppdraget ska slutredovisas den 1 november 2024.

Hälsa | Sverige
Örebronyheter

Källa Regeringskansliet

You must be logged in to post a comment Login