- Invigning av nya danshuset på Kävesta folkhögskola
- The Riven är först ut i samarbete med Konstnärsnämnden
- Trots facklig blockad sök vård om du behöver
- Beslut om primärvården i norr är klart
- Traditioner med nya inslag i årets Valborgsfirande i Kumla
- Hemstickat i Wadköping återvänder för andra året i rad
- Första specialisterna bidrar till sjukvård i hela landet
- Naturbruksprogrammet i Örebro bjuder in till fest
- Besparingsåtgärder ger effekt
- Sju till frihetsberövade för grovt sabotage
Lagstiftningen och våld mot kvinnor och barn
Arkivbild
Lagstiftningen och våld mot kvinnor och barn – konferens. Forskare och praktiker möter varandra i en konferens med inriktning på lagstiftningens roll för våld mot kvinnor och barn.
– Våld i nära relationer är konflikter som inte enbart är juridiska. I de nordiska grannländerna är synen på hur de grundläggande konflikterna ska lösa en annan än i Sverige, säger Laura Ervo, professor i rättsvetenskap..
Konferensen är årligen återkommande och en mötesplats för forskare vid Örebro universitet och praktiker, som till exempel poliser, verksamma i socialtjänsten och ideella organisationer. Årets tema är lagstiftning kopplad till våld mot kvinnor och barn.
För Laura Ervo, forskar i rättsvetenskap, är lagen ett givet sätt att motverka och hantera våld i nära relationer, men många gånger inte i sig ett sätt att komma åt den bakomliggande konflikten, till exempel vid en skilsmässa:
– Lagstiftningen och domstolar kan inte lösa alla problem eftersom en konflikt lever sitt eget liv och risken finns att våldet upprepar sig.
Hon pekar på att lagar och tillämpning av lagarna skiljer sig mellan Sverige och våra grannländer. I Danmark, Norge och Finland finns det mer av diskussion kring medling som ett komplement till rättegångar.
– I Finland är det också vanligt att domstolarna utvecklar rättsskipningen och hitta nya lösningar om lagen inte motsvarar behoven, säger hon.
– Jag hoppas att föredragen och mötena kan leda till en djupare kunskap om konflikterna och våldet som praktiker kan använda, säger Laura Ervo, professor i rättsvetenskap.
Nationella lagar om våld i nära relationer har också begränsningar, som i fallet med stalkning. Ett nationellt domstolsbeslut om kontaktförbud gäller inom ett land och användning av ett liknande EU-verktyg är komplicerat.
– Om en kvinna som stalkas, reser till exempel från Sverige till Spanien och vill ha skydd även där, är proceduren krånglig och byråkratisk även för jurister, säger Laura Ervo.
Hon ser konferensen som en viktig möjlighet till utökat samarbete.
– Jag hoppas att föredragen och mötena kan leda till en djupare kunskap om konflikterna och våldet som praktiker kan använda. Forskningen behöver också ta del av erfarenheter från fältet, säger Laura Ervo.
Emma Källvik håller i år föredrag om barnäktenskap. Tidigare har hon deltagit som aktiv inom Örebro tjejjour och som student. Jag uppskattade då verkligen denna möjlighet säger hon.
Emma Källvik, doktorand i kriminologi, är en av ett tiotal föreläsare som får en kvart var att berätta om sin forskning och sin verksamhet. Hennes ämne är ”Barnäktenskap – en form av hedersbrott”. I juli 2020 infördes ett nytt brott i brottsbalken, barnäktenskapensbrottet, och polisanmälningarna om brott mot lagen ökade från 19 år 2020 till 87 åter därpå. En fällande dom har kommit.
– Jag vill bland annat visa att barnäktenskapsbrottet hänger ihop med människohandelslagstiftning och att barnäktenskap inte enbart handlar om att barn som förs ut från Sverige till ett annat land, utan även att barn kommer till Sverige för att leva under äktenskapslika förhållanden.
Hon har tidigare år deltagit i denna konferens som aktiv inom Örebro tjejjour och Örebro rättighetscenter:
– Jag uppskattade verkligen denna möjlighet att får mer kunskap, eftersom jag jobbade med våld i nära relationer inom Tjejjouren. Jag har också deltagit som student vilket ledde till att jag nu arbetar med hedersrelaterat våld och förtryck i min avhandling, säger hon.
Örebro
Örebronyheter
You must be logged in to post a comment Login