Mer svenskt, mindre importerat och mindre kött på tallriken

Av på 17 mars, 2021

Livsmedelsmarknaden påverkades 2020, liksom andra delar av samhället, av pandemin. I de marknadsbalanser för animaliska livsmedel som Jordbruksverket sammanställer syns relativt små förändringar för ägg, mejeriprodukter samt får- och lammkött medan de är desto större för nötkött, griskött och matfågel.

Det är mycket som påverkar marknaden för kött, mejeriprodukter och ägg, exempelvis matens miljöpåverkan, antibiotikaanvändningen, foderpriser, lönsamhet, mat- och hälsotrender, säljkampanjer, djursjukdomar, extremväder, politik och stöd. Coronapandemin är ytterligare en faktor som tillkom under 2020. Vid en samlad blick på köttmarknaden accelererade den importminskning som pågått under flera år, minskningen 2020 var 14 procent jämfört med minus 2 procent 2019. Den svenska produktionen av kött ökade samtidigt med 2,6 procent.

– Importerat kött efterfrågas helt enkelt i mindre utsträckning när vi drar ner på vårt uteätande, eftersom restaurangsektorn har en relativt hög andel importerat kött. Samtidigt äter vi fler måltider i hemmen med råvaror som köpts in i dagligvaruhandelns butiker eller via e-handel, där andelen svenskt kött är hög. Det menar Åsa Lannhard Öberg, jordbrukspolitisk utredare på Jordbruksverket.

Större efterfrågan på svenskt kött och minskad import betyder också att den svenska marknadsandelen för kött steg tydligt förra året, till 72 procent. Det är den högsta nivån på 15 år och kan jämföras med bottennivån 2013 som var 60 procent. En effekt av att importen minskade mer än vad produktionen ökade samtidigt som exporten var relativt oförändrad, är att totalkonsumtionen av kött sjönk med 4,5 procent till 78,6 kg/capita. Det är den lägsta nivån på 20 år och 9,7 kg/capita lägre än den högsta noteringen 2016. 

Pandemin har gett bränsle åt en pågående utveckling
Marknadsutvecklingen 2020 påverkades av tillfälliga anpassningar i samhället, där en stor andel av befolkningen plötsligt ändrade sitt sätt att handla, äta, umgås och jobba. Men i grunden finns också en växande efterfrågan på svenska och närproducerade livsmedel, liksom en trend mot mindre kött och mer vegetariskt.

– En ytterligare orsak till minskad köttkonsumtion 2020 kan vara att vi äter något enklare lunchmåltider med mindre andel kött hemma än på restaurangbuffén, samtidigt har efterfrågan på snabblagat kött som färs och charkprodukter ökat, säger Åsa Lannhard Öberg.

En snabb efterfrågeökning på svenskt kött har tidvis lett till viss knapphet av en del kvaliteter. Det tar tid att öka produktionen av kött och det finns också kvardröjande effekter av torkan 2018 inom bland annat nötköttsproduktionen. Konsumenterna har dessutom fått upp ögonen för vikten av en god livsmedelsförsörjning vid kriser. Flera undersökningar som gjorts på livsmedelsmarknaden den senaste tiden, både bland konsumenter och företag, pekar på att svenskt och lokalproducerat rankas högst idag, följt av parametrar som hälsa, klimat och pris.

SCB rapporterar om minskad försäljning i restaurangledet med 28 procent 2020, snabbmatskedjorna har emellertid klarat sig bättre. Livsmedelsföretagens skriver i sitt konjunkturbrev för Q4 2020 att en av de tre matkronor som svenskarna vanligtvis lägger på uteätande minskade till ören förra året. Samtidigt ökade försäljningen av livsmedel i butik, enligt Svensk Dagligvaruhandel med 7,6 procent i fysiska butiker och med 94,5 procent i e-handeln.

Köttkonsumtion och kostråd
Totalkonsumtionen visar hur mycket kött i slaktad vikt som går åt för att tillgodose vår verkliga konsumtion. Den ligger på ungefär hälften av totalkonsumtionen och kan också jämföras med Livsmedelsverkets kostråd för kött från nöt, gris och lamm, en rekommendation att inte äta mer än 500 gram rött kött och charkprodukter per vecka. En beräkning visar att svenskarnas verkliga konsumtion av rött kött låg 27 procent över kostrådet 2011. Till följd av minskad köttkonsumtion och en ökad andel matfågel, sjönk den verkliga konsumtionen till 36,5 kg/capita 2020, vilket är 5 procent mer än vad kostrådet rekommenderar. Enligt företaget Novus uppgav 27 procent av tillfrågade i den senaste Livsmedelsbarometern att de äter en flexitariansk kost – alltså äter animaliska livsmedel men samtidigt minskar sin konsumtion av dessa. Denna konsumentgrupp bör vara drivande i utvecklingen mot mindre kött på tallriken. 

 

Griskött 2020
Den svenska produktionen av griskött ökade med 2,6 procent. Importen minskade med 21,5 procent och exporten minskade med 26,4 procent. Totalkonsumtionen per capita sjönk med 3,2 procent till 29,6 kg, den lägsta nivån sedan 1980-talet. Den svenska marknadsandelen landade på 80,4 procent vilket är högsta nivån sedan 2008. Det svenska grispriset låg vid årsskiftet 55 procent över EU:s genomsnittliga pris. Grispriserna i Sverige steg förra året i producent-, slakteri- och konsumentledet. Även om tiderna är goda för svenska grisproducenter så drabbades flera anläggningar av salmonella förra året och det påverkar produktionen negativt. Samtidigt har foderpriserna stigit och investeringarna ligger på relativt låg nivå. Tyskland drabbades av exportrestriktioner på grund av utbrott av svinpest i landet under stora delar av 2020, men trots det höll EU:s export god fart och ökade. Nu har Tyskland precis öppnats upp för export igen och smågrispriserna i landet stiger kraftigt.

Nötkött 2020
Den svenska produktionen av nötkött ökade med 1,0 procent. Importen minskade med 14,0 procent och exporten ökade med 2,7 procent. Totalkonsumtionen per capita sjönk med 7,3 procent till 22,5 kg, den lägsta nivån sedan 2000. Den svenska marknadsandelen uppgick till 60,5 procent vilket är den högsta nivån sedan 2009. Det svenska nötköttspriset för ungtjurar låg vid årsskiftet 24 procent över EU:s genomsnittliga pris. Liksom för griskött steg nötköttspriserna i Sverige förra året i samtliga led. Branschföreträdare menar att producenter, efter att under hösten ha slaktat något fler djur än tidigare på grund av god efterfrågan, nu sparar fler kvigor för att utöka sin kalvproduktion. Det betyder att färre djur slaktas på kort sikt samtidigt som det rapporteras om brist på svenskt nötkött. Inom EU minskade konsumtionen av nötkött förra året med flera procent och det finns osäkerheter i den framtida marknaden på grund av ny jordbrukspolitik och BREXIT.

Matfågel 2020
Den svenska produktionen av matfågel ökade med 4,3 procent. Importen minskade med 8,3 procent och exporten ökade med 22,3 procent. Totalkonsumtionen per capita sjönk med 3,9 procent till 21,5 kg, vilket är i nivå med 2014. Den svenska marknadsandelen landade på 77,2 procent och det är den högsta nivån sedan 2003. Priserna för kyckling redovisas i partiledet och de svenska priserna låg vid årsskiftet 32 procent över EU:s genomsnitt. Priset till konsument steg marginellt under 2020. Svensk Fågels egen försäljningsstatistik visar att medlemsföretag ökade sin försäljning med 5,3 procent 2020. Organisationen upplever också en allmänt ökad efterfrågan på svensk kyckling under pandemin, vilket stödjs av hur den svenska marknadsandelen utvecklats det senaste året.

Får- och lammkött 2020
Den svenska produktionen av får- och lammkött minskade med 4,5 procent. Importen minskade med 0,5 procent och exporten minskade med 7,6 procent. Totalkonsumtionen per capita sjönk med 2,3 procent till 1,6 kg som är den lägsta nivån sedan 2012. Den svenska marknadsandelen landade på 29,3 procent och det är ungefär samma nivå som de senaste sju åren. Det svenska lammpriset låg vid årsskiftet 10 procent under EU:s genomsnitt men har utvecklats bra hittills i år. Enligt företrädare för branschen är rovdjursproblematiken ett orosmoln i uppfödningen av lamm och investeringarna i stallar ligger på blygsam nivå.

Mejeri 2020
Den svenska invägningen av mjölk ökade med 2,5 procent och det är den första ökningen sedan 2015. Den svenska produktionen av konsumtionsmjölk minskade medan den ökade för syrade mejeriprodukter, grädde, ost och smör. Importen ökade generellt, bland annat av ost med 2 procent. Totalkonsumtionen ökade något av samtliga mejeriprodukter sammanvägt och den svenska marknadsandelen hamnade på 70,1 procent. Det svenska mjölkpriset var länge stabilt men ökade mot slutet av året och det gav ett 2,3 procent högre avräkningspris i december jämfört med året innan. Under 2021 har avräkningspriset fortsatt att stiga, det svenska producentpriset ligger nu över genomsnittet i EU men lägre än i bland annat Finland. Gynnsam skörd 2020, stabilt mjölkpris och något lägre avvecklingstakt är goda tecken inför framtiden. Emellertid ligger förprövningen av nya stallplatser kvar på en låg nivå. Pandemin som gett en ökad efterfrågan på svenska livsmedel bör även gynna mjölken. Inom EU ökade mjölkproduktionen med 1,6 procent 2020.

Ägg 2020
Den svenska produktionen av ägg minskade med 0,4 procent. Importen minskade med 6,6 procent och exporten minskade med 3,1 procent. Totalkonsumtionen per capita sjönk med 1,8 procent till 14,7 kg, vilket är en liten minskning jämfört med 2019 men ändå ungefär i nivå med genomsnittet de senaste fem åren. Den svenska marknadsandelen landade på 97,8 procent vilket är den högsta nivån sedan 1999. Det svenska partipriset för ägg låg vid årsskiftet 47 procent över EU:s genomsnittliga pris. Priset till producent låg stabilt 2020 på en lägre nivå än 2018-2019. Äggbranschen menar att den svenska produktionen av ägg var högre än efterfrågan 2020. Samtidigt har priserna på foder stigit och sammantaget betyder det låg lönsamheten för äggproducenterna. Försäljningen av ägg är starkt kopplad till kampanjer mot konsument, men kampanjer betyder också ett pressat pris. Under 2020 ökade försäljningen till dagligvaruhandeln med 5-6 procent samtidigt som den minskade till restaurang.

Spaning 2021
På den globala arenan har året inletts med kraftigt stigande priser för de flesta jordbruksprodukter. Under mars 2021 nådde FAO:s prisindex sin högsta nivå på sju år. På råvarubörser noteras stora prisökningar. En orsak är Kinas offensiva köp av foderprodukter i syfte att åter bygga upp sin grisproduktion, som drabbats hårt av afrikansk svinpest de senaste åren. I det korta perspektivet har det funnits oro för att ogynnsam väderlek i delar av världen påverkat avkastningsförmågan negativt. Priserna har också stigit för de insatsvaror som jordbruket använder, inte minst för fodermedel men även för energi och gödning. Sammanfattningsvis är ändå prognoserna positiva för det flesta produkter resten av 2021.

Även om pandemins effekter i Sverige från 2021 och framåt är osäkra så är bedömningen att samhället successivt öppnas upp igen. Trots att fler människor i arbetslivet kan komma att jobba hemifrån än innan pandemin, vilket kan innebära färre besök på lunchrestauranger än tidigare, så kommer lättade restriktioner ändå betyda att vi återgår till att äta fler måltider ute. Det kan, förutom att väcka liv i en näring som drabbats svårt av restriktionerna, också ge en ökad import av kött. Å andra sidan är frågan om vår försörjningsförmåga högt uppe på agendan både hos medborgare och beslutsfattare, vilket gynnar efterfrågan på svenskt kött.

Fågelinfluensa har drabbat svenska äggproducenter hårdare än på länge vintern 2020-2021. Läget i mars 2021 är att fler än 2 miljoner värphöns dött eller avlivats på grund av viruset, vilket ska ställas i relation till att Sverige normalt har omkring 9 miljoner värphöns. Kostnaderna för samhället är mycket stora. Svenska Ägg menar att det främst är exporten och industrin som kommer känna av brist på ägg ett tag framöver, medan det kommer finnas ägg till påskbordet.

Regionalt
Örebronyheter

Källa: Jordbruksverket

Du måste logga in för att lämna kommentarer Logga in