Minskat stöd för antisemitiska attityder

Av på 1 juni, 2021

Antisemitiska attityder och föreställningar minskar i samhället. En lägre andel än tidigare instämmer i antisemitiska påståenden. Det visar en ny kartläggning från Forum för levande historia som jämfört utvecklingen mellan 2005 och 2020. 

En ny studie från Forum för levande historia Antisemitism i Sverige. En jämförelse av attityder och föreställningar 2005 och 2020, visar att stödet för antisemitiska föreställningar har minskat i det svenska samhället.

Studien visar vidare att antisemitiska attityder förekommer i alla delar av befolkningen, i grupper med olika religionstillhörighet eller ingen religionstillhörighet, samt i olika politiska opinioner. Men i likhet med 2005 visar resultaten för 2020 att antisemitiska attityder och föreställningar är jämförelsevis mer utbredda i vissa delar av befolkningen och vissa politiska opinioner än i andra. Det gäller bland annat äldre åldersgrupper och personer (befolkningsandelar) födda i eller utanför Europa eller med muslimsk religionstillhörighet samt grupper som sympatiserar med Sverigedemokraterna.

– Trots att färre personer ger uttryck för antisemitiska attityder och föreställningar återfinns de fortsatt hos en inte obetydlig minoritet av befolkningen. Förekomsten av antisemitiska incidenter och hatbrott i det svenska samhället visar också på att antisemitism är ett allvarligt problem. Med den här undersökningen vill vi stödja praktisk verksamhet på området, säger Caroline Källner, tillförordnad överintendent vid Forum för levande historia.

Syftet med undersökningen är att öka kunskapen om antisemitismen, komplettera tidigare forskning och bidra till en samlad bild av det aktuella läget. Resultaten visar att andelen som inte har instämt i något antisemitiskt påstående är 66 procent, att jämföra med 57 procent i undersökningen som genomfördes 2005. Studien visar också att 10 procent ”tror att det ligger något i” konspirationsteorin att finansmannen George Soros i hemlighet styr mycket av det som händer i världen. Bland dessa finns en stark överrepresentation av individer som i olika grad bär på antisemitiska föreställningar.

– Inte alla som bär på antisemitiska attityder och föreställningar ger uttryck för dessa. Men det är viktigt att förstå att det är denna typ av idéer som ligger till grund för de fördomsfulla eller hatiska yttringar judar kan utsättas för i det svenska samhället. Det är också viktigt att vara medveten om att antisemitiska föreställningar inte enbart återfinns i vissa grupper, utan förekommer i varierande utsträckning i olika befolkningsgrupper och politiska opinioner, säger Henrik Bachner, filosofie doktor i idéhistoria, som är rapportförfattare tillsammans med Pieter Bevelander, professor i Internationell Migration och Etniska Relationer vid Malmö universitet.

De huvudsakliga frågeställningarna i undersökningen handlar om hur utbredda antisemitiska föreställningar och attityder är i den svenska befolkningen och hur utbredningen av sådana föreställningar förändrats mellan år 2005 och 2020. Även samband mellan antisemitiska inställningar och demografiska och andra bakgrundsfaktorer har undersökts.

Forskarna undersöker tre former av antisemitism: traditionell och Förintelserelaterad antisemitism, Israelrelaterad antisemitism och social distans. De tillför också ett nytt perspektiv genom att använda sig av en elastisk analys, där antalet instämmanden i antisemitiska frågepåståenden ringar in de antisemitiska attitydernas intensitet.

På basis av undersökningens resultat och den förnyade kunskapen kommer Forum för levande historia fortsätta stödja praktisk verksamhet, såväl den egna som andra aktörers, med målet att effektivt motverka antisemitism i samhället.

– Jag ser fram emot att utifrån Forum för levande historias uppdrag fortsätta föra dialog med civilsamhället, religiösa samfund, andra myndigheter, skolledare, lärare och andra om hur vi kan stötta och lära av varandra i arbetet med att förebygga och motverka såväl antisemitism som andra former av rasism, säger Caroline Källner.

Urval av siffror

  • 66 procent har inte instämt i några traditionella och Förintelserelaterade antisemitiska frågepåståenden, en ökning med 9 procentenheter, jmf med 57 procent 2005.
  • 5 procent har fortsatt stark antisemitisk inställning, jmf med 6 procent 2005.
  • 10 procent ”tror det ligger något” i konspirationsteorin om Soros.
  • 77 procent har inte instämt i något av tre frågepåståenden avseende antisemitism relaterad till Israel, en ökning på 9 procentenheter jmf med 68 procent 2005
  • 10 procent har helt eller delvis instämt i frågepåståendet ”judarna utnyttjar nazisternas judeutrotning (Förintelsen) i ekonomiska och politiska syften”, en minskning med 4 procentenheter, jmf med 14 procent 2005.
  • 11 procent instämmer helt eller delvis i frågepåståendet “judarna har för stort inflytande i världen idag”, vilket är en minskning med 4 procentenheter från 2005. Överlag har andelen som i olika grad tar avstånd från konspiratoriska föreställningar om judar ökat sedan 2005.
  • 66 procent är positiva till en jude som statsminister, det är en ökning med 18 procentenheter, jmf med 48 procent 2005. 

Om undersökningen

Undersökningen är baserad på en nationellt representativ och slumpmässigt rekryterad webbpanel bestående av 3 507 personer i åldrarna 18-79 år. På uppdrag av Forum för levande historia har opinionsundersökningsföretaget Novus låtit respondenter svara på olika frågepåståenden kopplade till vanligt förekommande motiv i samtida antisemitism. Frågebatteriet är till stora delar detsamma som 2005 års attitydundersökning och resultaten därmed också jämförbara.

Regionalt
Örebronyheter

Källa: Forum för levande historia

Du måste logga in för att lämna kommentarer Logga in