Så ska Sverige säkra tillgången på kritiska råvaror

By on 14 februari, 2024
Arkivbild

Idag kontrolleras viktiga mineraltillgångar och värdekedjor av länder utanför EU, såsom Kina, Australien, Ryssland, Brasilien, Demokratiska republiken Kongo och Sydafrika. EU har nyligen tagit fram en strategi för hur man ska säkra tillgången på kritiska råvaror, CRMA.

Sverige är en betydande gruvnation och har en viktig roll för EU:s framtida försörjning. Men Sverige behöver tillföra mer kompetens, forskning och innovation till gruv- och smältverksindustrin. Dessutom måste samarbetet med andra mineralrika länder intensifieras. Detta är några av de åtgärder som Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien (IVA) föreslår i en ny rapport för att möta energiomställningens ökade efterfrågan på metaller och mineraler.

Det här är den första av flera planerade rapporter från IVA:s projekt Vägval för metaller och mineral. Huvudfrågan för projektet är hur Sverige och Europa på ett hållbart sätt ska säkerställa tillgången på metaller och mineral.

– Sverige måste agera nu för att möta den explosionsartade efterfrågan på kritiska metaller och mineral. Vi har en unik position med stora mineraltillgångar, ett energisystem med lågt klimatavtryck och världsledande gruvkluster. Svensk gruvindustri kan spela en viktig roll både för vår egen och EU:s försörjning av kritiska råvaror. Men det krävs också nya samarbeten med mineralrika länder och en ökad ambition inom forskning och innovation, säger Magnus Ericsson, IVA-ledamot och ordförande för arbetsgruppen.

Efterfrågan ökar i en skakig värld

Efterfrågan på kritiska metaller och mineral kommer globalt att öka kraftigt i takt med att samhället elektrifieras och digitaliseras. Dessa metaller och mineral är nödvändiga för att tillverka elbilar, vindkraftverk, solceller och batterier. Återvinning och resurseffektivisering kan bidra till att minska ökningstakten, men räcker inte för att möta behoven.

Tillgången till, och kontrollen över, metaller och mineral är en allt viktigare ekonomisk och säkerhetspolitisk maktfaktor. Detta manifesteras i växande globala spänningar runt om i världen då viktiga mineraltillgångar och värdekedjor kontrolleras av ett fåtal länder.

– Att säkra tillgången kritiska metaller och mineral är inte bara en ekonomisk eller teknisk fråga, det är en strategisk nödvändighet för att vi ska forma en hållbar och säker framtid, säger Magnus Ericsson.

Kunskapsbrist hotar den svenska utvinningen

Teoretiskt sett finns det en potential att utvinna flera av de nya metaller och mineral som behövs för ökad elektrifiering och digitalisering i Sverige och EU. Men prospekteringen har inte varit fokuserad på dessa metaller och mineral, vilket har resulterat i bristande kunskap om deras förekomst och de processer som krävs för att hitta, utvinna och förädla metallerna på ett hållbart sätt. Svenska Hybrit och H2GS är exempel på bolag som försöker hitta nya processer för produktion av stål med minskat klimatavtryck.

Mycket återstår dock att göra när det gäller de kritiska metallerna. Det krävs samordnade satsningar på forskning och utveckling samt investeringar inom EU för att bygga upp den kompetens och kapacitet som krävs.

– De nya processer och anläggningar som behövs för att utvinna kritiska metaller kräver stora investeringar. Därtill kommer höga energikostnader och komplexa tillståndsprocesser, säger Magnus Ericsson.

Åtgärder för att säkra försörjningen av metall och mineral

Här är några av de åtgärder som IVA föreslår för att möta energiomställningens ökade efterfrågan på metaller och mineral:

  • Öka ambitionerna inom forskning och innovation. Samverkansforskning har varit en viktig del i att bygga svensk gruvnärings konkurrenskraft, men det tar för lång tid att gå från idé till praktisk tillämpning. Det krävs insatser för innovativ prospektering, anrikning, utvinning och förädling med särskilt fokus på de kritiska metallerna som krävs för en grön omställning. Gruv- och mineralnäringen behöver mer tillgång till forskningsmedel för såväl grundforskning som tillämpad forskning.
  • Det räcker inte att enbart ha producerade gruvor i Sverige för att säkra försörjningen av metaller och mineral. Det är också nödvändigt att ha tillgång till de olika förädlingssteg som krävs för att framställa den rena metallen och i förlängningen exempelvis batterier eller magneter. Detta kommer att kräva samordnade och kraftfulla satsningar inom EU på forskning och innovation samt investeringar i nya anläggningar.
  • Det behövs forskning kring de miljömässiga och socioekonomiska förutsättningarna för att en hållbar gruvindustri ska kunna utvecklas. Frågor om konkurrerande markanvändning är centrala.
  • Europa kan heller inte förlita sig på en fungerande global handel för att tillgodose behoven. För att minska sårbarheten i leveranskedjorna bör EU ingå nya strategiska samarbeten med länder, inom eller utom EU, som antingen har mineraltillgångar, förädlingsprocesser eller tillverkning av strategiska komponenter. Sverige som ett globalt ledande gruvland har särskilt bra förutsättningar för att bidra till sådan samarbeten.
  • Vi måste öka vår kunskap om Kina. Kina är en global ledande producent och konsument av kritiska metaller och mineral. Kinas mineralberoende och mineralpolicy har en betydande påverkan på den globala marknaden. En utökad kunskap om Kinas mineralberoende och mineralpolicy kan bidra till att Sverige och EU kan utforma en råvarupolitik baserat på fakta om Kinas och våra egna behov.

Sverige
Örebronyheter

Källa: Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien (IVA)

You must be logged in to post a comment Login