Stort behov av dagvattenforskning

Av på 17 december, 2016

Behovet av tekniska lösningar och nya planeringsmetoder för en klimatsäker dagvattenhantering är stort, idag saknas standardiserade krav och certifieringsmetoder av dagvattenfördröjande och renande produkter/system.

– Vi har egentligen inget val, vi måste fortsätta forska på dagvatten eftersom dagens utmaningar inte kan lösas enligt samma metoder som tidigare, säger Helene Sörelius på SP och fortsätter. – Gårdagens sätt att hantera dagvatten bestod främst i ledningar under mark, idag måste vi planera ovan mark för dagvatten där vattnet fördröjs och renas lokalt. Vi behöver få in multifunktionella ytor i staden som tillåts översvämmas vid skyfallsregn. Därför måste också planeringen i samhället ske förvaltningsövergripande och transdisciplinärt samt att man säkerställer att dagvattenhanteringen kommer in tidigt i planeringen.

En hållbar dagvattenhantering är viktigt ur fler aspekter, dels för att minska riskerna för översvämningar och föroreningsspridning till våra vattendrag och dels för att säkerställa att dagvatten ses som den potentiella resurs som det faktiskt är.

Det är inte rimligt, varken praktiskt eller ekonomiskt, att följa upp och utvärdera alla byggda anläggningar för att utvärdera deras effektivitet, utan olika tekniska lösningar måste på sikt typgodkännas, säger Helene Sörelius.

Nyligen har en testbädd för utvärdering av dagvattenlösningars funktion etablerats på HSB Living Lab i Göteborg. Testbädden är den första av sitt slag i Sverige och intresset för den har visat sig vara stort. I testbädden kommer teknikleverantörer att ges möjlighet att testa och utvärdera tekniska lösningar för fördröjning och eventuellt även för rening av dagvatten.

– Dagvatten ska ses som en resurs och målet bör vara att tillföra så mycket dagvatten som möjligt till mark och vattendrag utan att belastningen av föroreningar når kritiska nivåer. Rätt hanterat dagvatten kan ge upphov till en mängd positiva nyttor som att upprätthålla grundvattennivåer, bevattning, klimatreglerare (vatten i stadsmiljön bidrar till ett bättre klimat genom temperatur-och fuktighetsreglering), ökad biologisk mångfald (skapar naturliga miljöer för ex. pollenatörer, grodor, insekter och fåglar) samt rekreation och estetik, säger Helene.

Knutet till testbädden drivs ett Vinnovafinansierat projekt i samarbete mellan Göteborg stad, Chalmers, LTU, SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut och ett antal teknikföretag. I slutet av januari 2017 arrangeras en workshop på temat, i Göteborg. Läs mer om den dokumentet nedan.

Regionalt
Örebronyheter

Du måste logga in för att lämna kommentarer Logga in