Svenskt stöd till pandemiforskning i låginkomstländer

Av på 2 februari, 2021

Svenskt och kanadensiskt forskningsbistånd satsar tillsammans 232 miljoner för att stärka långsiktig kapacitet för hantering av covid-19 och andra hinder för utveckling i låginkomstländer med hjälp av artificiell intelligens.

Sidas stöd till pandemiforskning omfattar drygt 100 miljoner kronor. Ett av de viktiga stöden är ett nytt forskningsprogram vilket bland annat avser att stärka pandemihanteringen i låginkomstländer. Initialt investerar programmet i hur artificiell intelligens kan bidra till den akuta hanteringen av covid-19, och till stärkt beredskap inför framtida pandemier. Forskare inom artificiell intelligens ska bland annat med stöd från epidemiologer, läkare och statistiker från Afrika, Asien och Latinamerika gå samman för att bättre kartlägga och prognostisera smittspridning över dessa kontinenter, men också se på hur effekter av pandemier, såsom könsrelaterat våld, bättre kan kartläggas och hanteras. Forskningen finansieras av Sida och den kanadensiska biståndsmyndigheten IDRC.

– Vi är väldigt glada över samarbetet med IDRC kring möjligheten att stärka forskningskapaciteten i länder som har drabbats särskilt hårt i spåren av covid-19. Det är avgörande att vi försöker minska de klyftor som finns i tillgången till kunskap och samhällsviktiga informationssystem i hanteringen av pandemins effekter. Programmet lägger stor vikt vid att inkludera människor som tidigare inte fått del av denna utveckling, säger Carin Jämtin, generaldirektör på Sida.

Stöden är riktade till tre specifika områden: policyforskning, innovationer baserade på artificiell intelligens och utbildning för lokala forskare. Exempelvis utvecklas metoder för att samla in mer inkluderande data om covid-19 och pandemiers socioekonomiska effekter. Andra viktiga områden som programmet skall bidra till är klimat, jordbruk, utbildning och jämställdhet. Policyforskningen ska analysera inverkan av artificiell intelligens på medborgerliga fri- och rättigheter, samt riskerna med algoritmer baserade på missvisande eller diskriminerande data. Alla delar ska bidra till att lägga grunden för en etisk, rättssäker och inkluderande modern teknik som ska bidra till både folkhälsa och hållbar utveckling.

Bara stödet till pandemiforskning inom programmet möjliggör för ca 130 forskare att genomföra sina projekt under två-fyra år och ska bidra till en ökad förmåga att använda forskningen i hanteringen av pandemier och andra hinder för utveckling i regionen.

– Forskningen är beroende av stora mängder lokal och specifik data. Den data som idag finns tillgänglig för mer avancerade automatiserade system med artificiell intelligens är ofta anpassad för människor i vår del av världen, och i många fall inte särskilt användbar i Sidas samarbetsländer. Detta är något som forskningsprogrammet inom AI kommer adressera, säger Anna Maria Oltorp, chef för forskningssamarbeten på Sida.

Genom att exempelvis lyssna in och analysera vad som sägs i lokala radiosändningar ska data insamlas från den annars ofta exkluderade landsbygden. Även sms-rapportering ska användas för att information både ska kunna skickas ut och samlas in från människor i karantän eller isolering. På så sätt kan data användas för att få mer rättvisande och anpassade analyser över smittspridningen och bättre följa behoven kring pandemins effekter på lokal nivå.

Europa ligger i dag längst fram i utvecklingen av säker och reglerad artificiell intelligens. I flera låg- och medelinkomstländer saknas fortfarande regelverk och kapacitet för att hantera tekniken, en skillnad som riskerar att öka de framtida globala ekonomiska klyftorna. Enligt Global AI readiness index som tagits fram av Oxford Insights finns inga afrikanska länder med bland de 50 länder som kommit längst i utvecklingen av artificiell intelligens, något som forskningsprogrammet hoppas kunna förändra.

Hälsa | Världen
Örebronyheter

Källa: Sida

Du måste logga in för att lämna kommentarer Logga in