Sverige ger miljardstöd till rekordstora behov i humanitära kriser

Av på 6 april, 2022
Foto: Jakob Wernerman, Sida

De senaste årens krig och utdragna konflikter, pandemin, cykloner, översvämningar, torka och matbrist har bidragit till att mer än 291 miljoner människor behöver akut humanitärt stöd för att klara sig. Biståndsmyndigheten Sida ger nu stöd på 3,3 miljarder till behövande i 29 av världens värsta kris- och konfliktområden till basala behov som mat och vatten, tak över huvudet och vård och mediciner.

– Vi ser en fruktansvärd utveckling i världen och nya rekord varje år på antalet människor i behov av humanitärt stöd och skydd. Även om mycket uppmärksamhet just nu riktas mot Ukraina och vårt närområde så är det oerhört viktigt att vi inte låter det överskugga alla andra kriser, som i Syrien, Afghanistan, Etiopien och Centralafrikanska Republiken. Sidas stöd är behovsbaserat och fördelas till de allra mest allvarliga och akuta humanitära behoven i världen, säger Jakob Wernerman, chef för Sidas humanitära bistånd.

Det svenska stödet ges till 29 kriser, där 21 betecknas som stora och åtta som mindre kriser. Stödet kanaliseras genom 20 partnerorganisationer som består av olika FN-organisationer, icke-statliga civilsamhälleorganisationer samt Internationella rödakorskommittén, Svenska Röda korset och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB. Sverige är världens femte största bilaterala givare av humanitärt bistånd och vi betalar ut de stora humanitära stöden tidigt på året. Biståndet används för att bistå nödställda människor i svåra situationer, och bromsa en negativ utveckling på platser där man exempelvis saknar mat och vatten eller där människor flyr för sina liv.

I dag beräknar FN att över 291 miljoner människor är i behov av stöd, vilket är en kraftig ökning på bara två år – för 2020 var siffran 168 miljoner. Det senaste året har kriserna i Ukraina, Etiopien och Afghanistan stått för den kraftigaste ökningen av antalet drabbade människor, men även naturkatastrofer i Sydsudan, Madagaskar och Haiti har bidragit till rekordsiffrorna. De enorma behoven ställer krav på mer stöd och fler insatser men finansieringen av detta hänger inte med. FN:s översikt över den humanitära situationen i världen, Global Humanitarian Overview, visar att under 2021 var de humanitära behoven i världens kriser endast finansierade till hälften.

– Det betyder att hälften av de humanitära insatserna inte kunnat genomföras så som det var tänkt. Det är självfallet väldigt frustrerande att så många utsatta, där en stor andel av dem är barn, inte kan få hjälp med det mest basala som mat, rent vatten, nödvändiga mediciner och ett tryggt ställe att sova på, säger Jakob Wernerman.

Han fortsätter:

– Jag var själv i Afghanistan nyligen och träffade kvinnor som hade sålt sina ettåriga döttrar för att kunna få pengar för att kunna köpa mat till resten av familjen. Vi hörde berättelser om familjer som bara äter bröd och inte har råd med grönsaker, och barn som behöver gå upp till åtta timmar om dagen för att hämta vatten. Det känns otroligt bra att vi har möjlighet att ge omfattande humanitärt stöd till Afghanistan och andra liknande kriser.

De allvarliga kriser vi ser i världen är redan svåra var och en för sig, men tillsammans förstärker de ofta varandra i en negativ spiral vilket skapar ytterligare utmaningar att hantera. Kriget i Ukraina driver på matbristen i länder i Afrika och Mellanöstern eftersom en stor del av importen av spannmål kommer från just Ukraina och Ryssland. De humanitära konsekvenserna av kriget i Ukraina kan mycket väl bli mer omfattande i dessa delar av världen än de direkta humanitära behoven i Europa, säger Jakob Wernerman.

Kriserna beror framför allt på fyra orsaker, som ibland sammanfaller eller förstärker varandra:

Krig och konflikt. Den främsta orsaken till humanitära kriser. Civilbefolkningen drabbas oftast hårdast. Utöver att många dödas och skadas, förstörs också bostäder, skolor och sjukhus och infrastruktur som vatten- och elförsörjning, vägar, järnvägar och broar som tvingar människor på flykt. 88 procent av dem som dödas eller skadas av explosiva vapen är civila enligt Global Humanitarian Overview 2022. Barn är särskilt utsatta och under 2021 rapporterade FN-systemet 26 000 allvarliga brott mot barn i konflikt som bland annat inkluderar bortföranden, rekrytering till beväpnade grupper, våldtäkter och sexuellt våld, och attacker på skolor och sjukhus. Våldsamheter mot humanitära hjälparbetare sker också framför allt i konfliktländer, med 177 dödade under 2020. Enligt FN:s världshälsoorganisation WHO dödades 182 vårdpersonal i 22 konfliktländer under 2020 där Burkina Faso, Demokratiska Republiken Kongo, Somalia och Syrien var hårdast drabbade.

Natur- och klimatrelaterade katastrofer. Klimatrelaterade katastrofer blir mer frekventa och under 2020 noterades 26 procent fler stormar, 23 procent fler översvämningar och 18 procent fler döda av översvämningar än genomsnittet under åren 2000-2019. Extremväder som kraftiga regn, tropiska stormar, orkaner, översvämningar, torka och nu även ytterligare påverkan av väderfenomenet La Nina höjer risker för värre torka under en tvåårsperiod.

Några exempel på klimatrelaterade katastrofer under 2021:

I Sydsudan inträffade för tredje året i rad en mycket kraftig översvämning som påverkade 800 000 människor.

I december 2021 slog tyfonen Rai till i Filippinerna och orsakade stora skador.

I augusti drabbades 800 000 människor i Haiti av en kraftig jordbävning som ledde till 2 200 dödade och runt 13 000 skadade.

I början av 2022 utsattes flera regioner i Madagaskar för en cyklon där 121 människor miste livet och 21 000 har fått lämna sina hem.

Den tropiska stormen Ana i Malawi drabbade 870 000 människor och 190 000 har fått lämna sina hem.

Hunger och matbrist. Antalet människor drabbade av akut hungersnöd når rekordnivåer och mer än 810 miljoner människor beräknas vara undernärda. Läget är särskilt allvarligt för barn under fem år som riskerar bestående hjärnskador. Över 43 miljoner människor riskerar att drabbas av svält eller svältliknande tillstånd om de inte nås av livräddande insatser. Situationen är mest allvarlig i Etiopien, Nigeria, Sydsudan och Jemen. I Afghanistan är situationen kritisk vad gäller matbrist. Afrikas Horn med länderna Somalia, Kenya och Etiopien har drabbats av svår torka efter uteblivna regn. Situationen i Sahel-området med länderna Mali, Burkina Faso och Niger har också blivit allt svårare efter oregelbundna regn, stigande matpriser och förvärrad säkerhet.

Flyktingar. Antalet flyktingar i världen är den högst noterade siffran någonsin, äveninnan kriget i Ukraina. Enligt FN i november 2021 var 84 miljoner människor på flykt, vilket motsvarar nära en procent av världens befolkning, och av dem är 35 miljoner barn. Av dem är 48 miljoner människor internflyktingar, flyktingar inom det egna landet. Nära 65 procent av alla flyktingar kommer från fem länder; Afghanistan, Demokratiska Republiken Kongo, Myanmar, Sydsudan och Syrien. Av alla internflyktingar kommer 75 procent från tio länder, varav nio från Afrika söder om Sahara och Mellanöstern. I Etiopien är 2,1 miljoner människor på flykt inom landet på grund av konflikteni Tigray.

Stöden fördelas på 21 stora och 8 mindre humanitära kriser

De 21 stora kriserna:

Ukraina (316 milj), Etiopien (302 milj), Syrien-krisen (285 milj), Afghanistan (245 milj), Sydsudan-krisen (240 milj)och Jemen (240 milj), DR Kongo (225 milj), Venezuela-Venezuela Regional-Colombia (174 milj), Sudan (160 milj), Somalia-krisen (145 milj), Nigeria (135 milj), Myanmar-krisen (90 milj), Centralafrikanska Republiken (85 milj), Mali (85 milj), Palestina (75 milj), Libanon (70 milj), Tchad (70 milj), Kamerun 65 milj), Irak (63 milj), Burkina Faso (60 milj) och Niger (50 milj).  

De 8 mindre kriserna:

Algeriet (10 milj), Haiti (30 milj), Nordkorea (5 milj), Kenya (25 milj), Libyen (20 milj), Madagaskar (20 milj), Mocambique (40 milj), och Pakistan (20 milj).

Sverige
Örebronyheter

Källa: Sida

Du måste logga in för att lämna kommentarer Logga in