Ungdomar med autism vill vara fysiskt aktiva

By on 30 november, 2022
Arkivbild

Ungdomar med autism vill vara fysiskt aktiva under rätt förutsättningar. Ungdomar med autism är generellt mindre fysiskt aktiva än ungdomar utan diagnos, det visar forskning som tidigare gjorts. Forskning från Region Örebro län visar att ungdomarna visst vill vara fysiskt aktiva om vissa villkor uppfylldes.

– Det var ofta omständigheterna runt omkring själva fysiska aktiviteten som gjorde att det blev svårt, säger Susann Arnell, fysioterapeut inom barn- och ungdomshabiliteringen.

För att ta reda på hur ungdomar med autism i åldern 12-16 år själva tänker, upplever och reflekterar kring fysisk aktivitet i skolan och på fritiden intervjuade Susann Arnell ungdomar med autism i åldern 12-16 år. Ett vanligt svar som hon fick var ”det beror på”.

– Dessa ”det beror på” kan ses som villkor för deltagande i den fysiska aktiviteten och jag fann olika slags individspecificerade villkor. Ungdomarnas deltagande i fysisk aktivitet är villkorsstyrt och beror på upplevd kompetens och självförtroende i den fysiska aktivitetens sammanhang, grad av motivation, förmåga att anpassa sig till olika slags krav, förutsägbarhet samt möjlighet att kunna välja och påverka sitt deltagande, säger Susann Arnell, som tidigare var doktorand inom handikappvetenskap vid Institutionen för hälsovetenskaper. 

För att underlätta och öka ungdomar med autisms deltagande i fysisk aktivitet måste kunskapen kring vad som är särskilt viktigt för enskilda personer öka för att de ska vilja och kunna delta.

– Vi behöver erbjuda skräddarsydda åtgärder till en i fysiska aktivitetssammanhang förbisedd målgrupp, förklarar hon.

Föräldrarna efterlyste samarbete

För att få en bredare förståelse intervjuade Susann Arnell även föräldrar till barn med autism. Hon ville ta reda på hur föräldrarna upplever sin roll i sammanhanget. Många föräldrar beskrev att de vet hur viktigt det är med fysisk aktivitet för ungdomarna men att det inte prioriterades högt när det var så mycket annat att tänka på. Sedan lyfte hon in fokusgruppsdiskussioner mellan de som i sin profession kommer i kontakt med dessa ungdomar.

– Jag ville veta hur de olika verksamheterna samverkar för att främja deltagande i fysisk aktivitet. Det var representanter från skolan, hälso- och sjukvården och idrottsorganisationer. Som ett sista steg i min forskning testade jag användbarheten av ett kartläggningsinstrument för kartläggning av ungdomar med autisms individspecifika villkor för deltagande i fysisk aktivitet, säger hon. 

Genom kartläggningen gick det att se vissa synpunkter som var återkommande. Ungdomarna uppskattade aktiviteter som var i ett tryggt socialt sammanhang och ett självständigt deltagande utan några överraskningar. Susann Arnells studier visar hur viktigt det är att lyssna på ungdomar med autism för att ge dem rätt förutsättningar att vilja delta i fysiska aktiviteter.

Hälsa | Örebro
Örebronyheter

Källa Universitetssjukhuset Örebro

You must be logged in to post a comment Login