Vi följer våra äldre syskons val av högskoleutbildning

Av på 11 april, 2021

Vad storasyskon väljer för högskoleutbildning har stor påverkan på vad deras yngre syskon väljer att söka, även när det leder dem till sämre* utbildningar. Det visar en ny studie med data från fyra länder, bland andra Sverige. Studien publiceras i den högt rankade tidskriften The Quarterly Journal of Economics.

Syskons utbildningsval påverkas av många externa faktorer, som vad deras föräldrar har för utbildning och yrke. Men forskarna har nu kunnat isolera att just storasyskonets utbildningserfarenhet direkt påverkar yngre syskon i stor utsträckning.

– Vi ser samma mönster i Chile och Sverige, trots stora skillnader i allt ifrån utbildningssystem till kultur och graden av ojämlikhet i samhället, säger Adam Altmejd, doktor i nationalekonomi vid Institutet för social forskning (SOFI) vid Stockholms universitet och Handelshögskolan, och en av författarna till studien.

Yngre syskon följer äldre, både till bättre och sämre* program på universitet och högskolor. De följer också efter till samma lärosäte, oavsett inriktning.

– Vi ser att effekten av storasyskonens val påverkar individer i alla typer av familjer. I USA ser vi dock en mycket starkare effekt bland personer från studieovana hem. Vi ser då att i denna grupp är sannolikheten att läsa på ett fyraårigt college upp till sex gånger högre för personer med äldre syskon som gör det, säger Adam Altmejd.

Effekten är bestående även mellan syskon med en åldersskillnad på mer än fem år, vilket tyder på att det inte bara handlar om att syskon vill studera tillsammans. Om det äldre syskonet däremot hoppar av sin utbildning uteblir effekten.

Möjlig förklaring till kvarstående ojämlikhet

Den här typen av sociala nätverkseffekter tror forskarna kan förklara varför ojämlikhet inom utbildningsväsendet är svår att bli av med, även i relativt sett jämlika samhällen.

– Vi vill förstå varför vi fortsätter att se så stora skillnader i utbildningsnivå mellan olika grupper i samhället. Varför barn till personer utan högskoleutbildning har betydligt lägre sannolikhet att utbilda sig på universitetet, även i Sverige där högskoleutbildningar inte kostar någonting. De här resultaten visar på vikten av akademiska förebilder, säger Adam Altmejd.

Från tidigare forskning, främst inom sociologi, vet vi att familjebakgrund är starkt associerat med val av utbildning. Med den statistiska analysmetod som nu använts kan forskarna belägga äldre syskons direkta påverkan, inom flera olika typer av familjer och utbildningssystem.

– Det vi kan ta med oss när utbildningsfrågor debatteras är att den sociala kontexten är oerhört viktig för vilken utbildningsväg en individ tar. När vi planerar insatser för att nå grupper som har svårt att hitta till högre utbildningar kan det vara bra att ha i åtanke att ett äldre syskon ofta öppnar upp den vägen för sina yngre syskon.

* Programmet är sämre än vad det yngre syskonet annars hade sökt till i termer av genomsnittlig ingångslön bland examinerade, genomsnittsbetyg bland inskrivna studenter och andel som fortsätter på programmets andra år.

Mer om studien

Studien är fackgranskad och publicerad på The Quarterly Journal of Economics webb.

Data från fyra länder med helt olika utbildningssystem studerades, Sverige, USA, Kroatien och Chile. I Sverige är data hämtad från Universitets och högskolerådet, Riksarkivet samt SCB:s individdataregister. Totalt har ungefär 240 000 svenskar ingått i urvalet som bestått av sökande till universitet och högskolor sedan 1993 med minst ett yngre syskon och som varit strax över eller under en antagningsgräns. Totalt från de fyra länderna har data från 440 000 sökande och deras syskon analyserats.

Den statistiska metod som använts för att säkerställa orsakssamband kallas regression discontinuity design och är kvasi-experimentell, vilket innebär att man försöker få samma egenskaper från den data som studeras som från ett randomiserat experiment. Eftersom den exakta antagningsgränsen för ett utbildningsprogram inte är känd i förväg kan sökande som ligger nära den gränsen inte veta säkert om de kommer att bli antagna eller ej. Metoden går ut på att titta endast på dessa sökande. Att jämföra dem som är strax ovanför antagningsgränsen med dem som är strax under motsvarar då att slumpa ut antagningsbeskeden i gruppen och gör att man kan fastställa orsakssambandet mellan det äldre syskonets antagning och det yngres sökbeteende.

Regionalt
Örebronyheter

Källa: Stockholms universitet

Du måste logga in för att lämna kommentarer Logga in