Politikernas makt försvagades till förmån för juristerna

Av på 18 september, 2018
Norra länken och Barsebäck - Judikaliseringen inom politiken...

Två olika skolor med helt olika politiska system har utvecklats efter franska och amerikanska revolutionen 

Två olika doktriner om bland annat statsskickets beslutsfattandeprocesser och således maktdelning har utvecklats varav vi anammat en som länge gällt i Sverige där man haft en tämligen orubbad tilltro till staten. Principen har kodifierats i regeringsformens portalparagraf 1:1 som anger att all offentlig makt ska utgå från folket. Den har kallats demokratiprincipen, folksuveränitetsprincipen med flera. Nu kan inte denna orubbliga tilltro till politikerna i det system vi haft kanske kallas maktdelning utan principen går ut på oinskränkt folkstyre genom de förtroendevalda i fria och öppna val där makten sedan utövas under lagarna. Vilket också finnas läsa in fine i RF:s portalparagraf, den så kallade legalitetsprincipen. 

Vilken doktrin fick fäste i Sverige och hur såg de båda aktuella styrelseskicken ut
Lite förenklat kan vi bara redogöra för detta inom en framställning som detta. Mycket kommer från professor Joakim Nergelius juridiklektioner i rättsvetenskap på Örebros universitet som i allt väsentligt handlade om konstitutionell rätt och statsrätt gränsande till statsvetenskapen när vi diskuterar judikaliseringen. Rättsfilosofin är viktig för att förstå hur de olika sidorna kunde utkristalliseras på de sätt som de gjort. När den franska revolutionen var över hade Rousseaus tankar om folkstyre växt sig starka. En stor grund var hur tidigare statsskick skötts och hur makten missbrukats och som hade sin grund i mänskliga rättigheter även om Rousseau inte tänkte på individen som sådan utan på kollektivet. Minoriteter kan knappast haft någon talan när majoriteten sagt sitt. Voltaire var förmodligen den förste som tog individens rättigheter på allvar i denna fråga. Men således utvecklades det franska statsskicket i denna del med folksuveränitet och en stark tilltro till staten.

Den amerikanska revolutionen gick i Montesquieus anda med svag tilltro till staten
På andra sidan atlanten i USA gick utvecklingen i en någotsånär motsatt riktning. När den amerikanska revolutionen lagt sig bildades även här en konstitution där man däremot inte hade någon direkt tilltro till staten som sådan utan ville begränsa dens makt. Här utgick man efter en lära som John Locke utvecklade tidigt fast som då endast tog sikte på lagstiftningsmakten. Baron de Montesquieu var en av upplysningstidens tänkare från Paris som utvecklade Lockes maktdelningslära då han liksom Locke hade sett problemen med att makten koncentrerades utan att ha någon tillsyn. Montesquieu menade att om inte makten delades skulle den alltid tendera att missbrukas av människan. Därför krävdes att makten delades mellan tre händer som också såg efter varandras förehavanden. I USA delar kongressen och presidenten makten med Supreme court och de kontrollerar varandras förehavanden genom checks and balances.

Hur har Sveriges statsskick sett ut under 1900-talet? 1900-talet gav oss folkhemmet och den svenska modellen.
Under större delen av 1900-talet har vi haft ett socialistiskt styre i Sverige där man byggt upp folkhemmet och den svenska välfärden. Även den svenska modellen med marknadsekonomiska och kapitalistiska intressen kompromissade för att finna en lösning för ekonomisk tillväxt sprang ur denna tid.  Man ifrågasatte sällan den inskränkta folkstyret och en anledning kan vara att Sverige – liksom där Rousseaus idéer uppkom – var ganska homogena i mångt i mycket med mestadels, kan tänkas, tämligen liktänkande människor. Under 1976 hade en borgerlig regering infört fri- och mänskliga rättigheter under sin regeringstid fram till 1982. 

Den nya regeringsformen och den senare reformerade grundlagen!?
1974 kom en ny regeringsform. Parlamentarismen som tidigare fått sitt genomslag i Sverige innebar att regeringsformen från år 1809 ansågs obsolet och behövde förnyas. Riksdagen antog den nya regeringsformen den 1 januari 1975. Tidigare regeringsform hade ett visst mått av maktdelning och var en av anledningarna man ansåg att grundlades behövde en förändring då maktdelning sedan länge inte tillämpades. I den nya regeringsformen hade korrektiv mot nyckfullt och ofta godtyckligt beslutsfattande genomsyrat stora delar av politiken vilket användas av alla precis på samma sätt som Baron de Montesquieu, tidigare John Locke, hade förutspått. Lagrådet hade en börregel som bara borde användas samtidigt som uppenbarhetsrekvisitet i RF 11:14 gjorde det i princip omöjligt att pröva lagars förenlighet med grundlagen. En distinktion kan här utskiljas där makten delas mellan förvaltning, administration och lagstiftning det vill säga genom regeringens förvaltning, riksdagens lagstiftning och domstolarnas rättskipning något som alltså blivit starkare genom judikaliseringen.

En reformerad grundlag? Nu är det knappast en reformering av det slag men ändringarna är välkomna.
Regeringsformen behövde en uppfinning både språkligt för att moderniseras och könsneutraliseras men särskilt så skulle ökat den få ökat rättighetsskydd och en starkare domstol. Tidigare haft rättsskipningen och förvaltningen delat kapitel i regeringsformen vilket gjorde att man kunde anse att det förelåg visst jäv mellan de två högsta domstolarna som reglerades i lagen. Under denna tid  hade regeringsrätten och högsta domstolen delade kapitel i grundlagen ett bra tag. En reformerad grundlag är kanske att ta i någon totalrenovering av grundlagen gjordes knappast även om de ändringar som gjordes var viktiga både ur ett samhälleligt som ett rättssäkerhetsperspektiv. 

Flera viktiga ändringar i den ”reformerade regeringsformen” från 2010…
Flera viktiga ändringar gjordes i den nya regeringsformen. Som vi nämnde tidigare mot kärnkraftsinlägget slut så var mänskliga rättigheter ett stort inslag, då den tidigare formen av beslutsfattande bland annat ansågs för ”orättsäkert” för bland annat mindre grupper i samhället. Sverige hade minoriteter som kunde diskrimineras på bekostnad av majoritetens röster såsom samerna bland andra. Man gjorde det enklare att ändra lagar som presumtivt skulle kunna strida mot olika grundlagsbestämmelser. Både normprövning, laggranskning och lagprövningen stärktes. Börregeln i RF:s 8 kap. gjordes om till en skaregel, dvs. att Lagrådet som granskar lagars förenlighet med grundlagen gjordes obligatorisk. Vidare skildes rättskipningen från förvaltningen som fick varsitt kapitel i regeringsformen. Den kanske viktigaste ändringen var att det gjordes enklare att förklara redan genomklubbade lagar stridiga mot grundlag något som tidigare måste varit uppenbart. Nu togs alltså uppenbarhetsrekvisitet bort vilket gjorde att domstolarna kunde pröva även av politikerna stiftade lagar. Något som måste varit artfrämmande i svensk politik traditionellt sett. 

Judikaliseringen kom som ett svar på olika beslutsprocesser i samhället – Norra länken, Barsebäck
Makten försköts genom ändringarna i regeringsformen. Redan tidigare hade man haft flera frågor uppe i EU-domstolen där Sverige fått bakläxa och trenden var något vi inte kunnat eliminera utan den torde snarare vara en naturlig följd av samhällsutvecklingen. Tillgodo för minoriteter och för att begränsa maktmissbruk. Politikerna hade länge haft en beslutandemakt utan några begränsningar. Några exempel på detta är Norra länken där politikerna klubbade igenom ett beslut som inte ansågs lagligt utan lades på is av domstolen tills man utrett frågan. Norra länken skulle dras genom ett område som hade naturskydd som kunde lida av byggarbetet och schaktningen som skulle göras. Ett annat exempel är Barsebäck som var ett privatägt aktiebolag vars reaktorer Barsebäck 1 och Barsebäck 2 stänges ner år 1999 och år 2005 efter bland annat en folkomröstning. Barsebäck som låg i Kävlinges kommun nära Öresund och Danmark ansågs ha en förödande effekt på närområdet om något skulle inträffa. En incident hade även inträffat. Den speciella i denna sak är att politikerna beslutade om nersättningen av Barsebäck och stiftade även en lag som tog sikte på just Barsebäck något som rent lagtekniskt inte får förekomma. Även här lades politikeras beslut på is och även om kärnkraftverket slutligen lades ner så visade de nya rättsvindarna att makten i samhället svängt. Judikaliseringen och maktdelningen var ett faktum. Numera finns även ytterligare en dimension till maktdelningen där EU är en stor aktör som sätter standarden för hela EU med ca 85-90 % av lagstiftningen i medlemsstaterna. Hur de nya lagarna används i praktiken återstår att se som sagt. Lagrådet hör vi allt mer kritik från när lagar upprättas och nyligen gav lagrådet svidande kritik i ett ärende. Även slopandes av uppenbarhetsrekvisitet har skapat praxis på området som ska bli intressant att se över.  

Politik | Regionalt
Örebronyheter

Du måste logga in för att lämna kommentarer Logga in