- Mingel – *Makeriet* Fredag 26 April 2024
- Make Music Corner på Makeriet
- Nu startar Nina egen vårdcentral
- Nu drar årets båtturer på Hjälmaren igång
- Bidra till en bra sommar för barn och ungdomar i Hällefors
- Bästa resultatet någonsin för Nora kommuns företagsklimat
- Stora kostnadsökningar för inhyrd personal i Örebro län
- Kommunkonst med känsla av natur visas på Lindesbergs stadsbibliotek
- Hans Sigge tar över ansvaret för kulturdonationen i Guldsmedshyttan
- Invigning av nya danshuset på Kävesta folkhögskola
Vad innebär psykiskt välmående
Vad är psykisk hälsa eller psykiskt välmående hos barn och unga i familjehem? Och hur kan man mäta det? Olika studier från olika länder har upprepat fått resultat som visar på att barn och unga i familjehem är klart överrepresenterade när det gäller psykiatriska diagnoser.
Gång på gång har forskare lyft fram att det av detta skäl är viktigt att bedöma psykiskt mående hos placerade barn och unga och att följa det enskilda barnets utveckling och behov av behandling. I England är det t.ex. obligatoriskt att alla placerade barn och unga en gång per år skattas med SDQ (the Strengths and Difficulties Questionnaire) som är ett instrument för att mäta psykisk hälsa. Men egentligen utformades aldrig SDQ för att mäta välmående, och välmående är också en viktig faktor som innebär mer än en frånvaro av symptom.
Välmående kan spåras till ett antal grundläggande faktorer
När man på olika sätt studerat innebörden av psykiskt välmående hos placerade barn och unga, och tittat närmare på vad som behövs för att må bra, finner man ett antal återkommande teman:
•Relationer:
Att över tid kunna upprätthålla relationer till sitt biologiska nätverk men också till vänner, lärare och socialarbetare.
•Respekt och rättigheter:
Att känna sig delaktig i de beslut som fattas och få möjlighet att praktisera ansvar. Det här temat handlar också om vikten av att samtal kring det biologiska nätverket sker på ett respektfullt sätt.
•Motståndskraft (resilience):
Detta byggs genom att känna tillhörighet till sitt familjehem, att känna sig älskad och att ha en vuxen i sin närhet som man litar på. Det är också viktigt att få tillgång till den ”vanliga världen”, att t.ex. ha hobbies man kan utöva.
•Återhämtning (recovery):
Att få hjälp med svårigheter i vardagen men också att få ”en andra chans” när man begått misstag. Att få samma möjligheter som andra jämnåriga.
När jag läser det här börjar jag tänka på anknytningsteorin och vad Schofield och Beek formulerat, om hur ett familjehem kan och behöver vara en trygg bas för den placerade. Familjehemmet behöver inkludera barnet i sin nya familj och samtidigt erkänna barnets tillhörighet till två familjer, men också hjälpa den unge att få känna sig kompetent på olika sätt. Trygghet och tillit är viktiga ord i denna process.
Hälsa | Regionalt
Örebronyheter
Källa: Tjust Behandlings Familjer
Related Posts
Latest News
-
Mingel – *Makeriet* Fredag 26 April 2024
Makeriet 2024.04.26 * Fredag * Stig in till Makeriet och...
- Posted april 27, 2024
- 0
-
Brand i bostad i Askersund (Uppdatering)
Polisen är på plats vid en brand i Askersunds kommun,...
- Posted april 26, 2024
- 0
-
Make Music Corner på Makeriet
Succén Make Music Corner gör comeback på Makeriet! Christina Danas...
- Posted april 26, 2024
- 0
-
Nu startar Nina egen vårdcentral
Nina Pasanen är en av de första läkarstudenter som tagit...
- Posted april 26, 2024
- 0
-
Nu drar årets båtturer på Hjälmaren igång
Lördagen den 4 maj startar årets första båtturer med möjlighet...
- Posted april 26, 2024
- 0
-
Bidra till en bra sommar för barn och ungdomar i Hällefors
Vill din förening arrangera sommarlovsaktiviteter för barn och unga mellan...
- Posted april 26, 2024
- 0
-
Bästa resultatet någonsin för Nora kommuns företagsklimat
Nora kommun har uppnått sitt bästa resultat i någonsin i...
- Posted april 26, 2024
- 0
You must be logged in to post a comment Login