5,8 miljoner kronor till forskning om behandling med kvävemonoxid vid organskador

Av på 16 november, 2021
Kristoffer Nilsson.
Foto: Elin Abelson, Region Örebro Län

Kan kvävemonoxid vara en möjlig behandling av nedsatt blodflöde, syrebrist och vävnadsskador vid svår sjukdom? Det ska Örebroforskaren Kristofer Nilsson undersöka efter att ha fått 5,8 miljoner från Svenska Sällskapet för Medicinsk Forskning.

Kvävemonoxid kan vidga blodkärlen och på så sätt öka blodflödet till kroppens organ. Med hjälp av en substans som frisätter kvävemonoxid i blodet, en så kallad NO-donator, blir det möjligt att rikta in behandlingen mot ett specifikt organ eller kroppsdel.

– Målet är bland annat att undersöka om NO-donatorn kan förbättra behandlingen av patienter som drabbats av blodproppar och nedsatt blodcirkulation i benen utan att ge oönskade effekter i resten av kroppen, säger Kristofer Nilsson, forskare i medicin vid Örebro universitet.

Under projektets gång ska Kristofer Nilsson också undersöka om kvävemonoxid kan användas för att öka blodflödet i lungtumörer hos lungcancerpatienter.

– Det är möjligt att vi på det sättet kan öka tumörens känslighet för cytostatika- och strålbehandling.

Nytänkande kring läkemedel

Det utmärkande för den NO-donator, som Kristofer Nilsson har utvecklat i ett tidigare forskningsprojekt, är att den bryts ner snabbt i blodet och därmed har väldigt kortvarig effekt.

– Vi tror att det är en fördel när NO-donatorn tillförs direkt till ett visst organ via en tunn infusionsslang i det försörjande blodkärlet. Då begränsas behandlingen till det avsedda organet och ger inga oönskade effekter i andra delar av kroppen, säger Kristofer Nilsson.

NO-donatorn är en potentiell läkemedelskandidat och testas nu för första gången på människor. Samtidigt pågår en studie på Universitetssjukhuset Örebro där NO-donatorn testas hos intensivvårdspatienter med svår Covid-19 och förhöjt blodtryck i lungans blodcirkulation.

– Projektet syftar till att framställa nya behandlingsmetoder för sjukdomar som orsakar lidande och död, men det syftar också till att utveckla principer för att behandla kroppens organ med större precision genom läkemedelstillförsel i det avsedda organets försörjande blodkärl, säger han.

Hälsa | Örebro Örebro Universitet
Örebronyheter

Källa Örebro Universitet
Text: Jasenka Dobric
Foto: Elin Abelson, Region Örebro Län 

Du måste logga in för att lämna kommentarer Logga in