En ny omsorgslag måste förebygga undernäring hos äldre

Av på 3 september, 2021

Alldeles för många äldre blir undernärda, med enormt personligt lidande som följd, men också stora samhällskostnader. En undernärd patient kostar cirka 10 000 kronor mer per dygn på sjukhus bara i direkta vårdkostnader. Antalet fallolyckor och vårdkomplikationer är tre gånger så högt hos just undernärda äldre.

Tyvärr har samhället börjat se undernäring som ett normalt tillstånd hos äldre och en naturlig del av åldrandet, men det är inte acceptabelt. Ingen ska behöva bli undernärd.

Just nu pågår en utredning av äldreomsorgslagen som ska förtydliga kommunernas uppdrag och stärka patientsäkerheten inom den kommunala vården. Underlaget ska vara klart 30 juni 2022.

Det är bra att lagen ses över. Svensk äldreomsorg ska vara trygg, hålla god kvalitet och ges utifrån individens behov. 20 procent av Sveriges befolkning är idag 65 år eller äldre. Enligt Statistiska Centralbyrån kommer antalet äldre vara drygt 800 000 personer år 2030.

Äldreomsorgslagen ska säkerställa tillgången till god hälso- och sjukvård och medicinsk kompetens inom äldreomsorgen. Men maten, måltiden och nutritionen, som är så centrala för hälsan, är inte en del i nuvarande lag.

Nollvisionen för undernäring hos äldre är ett nationellt arbete som drivs av Livsmedelsakademin i nära samarbete med privata företag, kommuner, myndigheter och lärosäten, och med stöd av Vinnova. Vi menar att en ny äldreomsorgslag skulle kunna bidra till att minska undernäring hos äldre om lyfter matens betydelse för ökad livskvalitet och definierar vem som ansvarar för det förebyggande arbetet mot undernäring.

Livsmedelsakademin menar att tre frågor måste in i den nya omsorgslagen.

  1. Lyft matens centrala roll för folkhälsan
  2. Definiera ansvar för förebyggande insatser
  3. Koppla samman stuprör

Kunskap inom mat, måltid och nutrition behövs för de som arbetar i ekosystemet runt den äldre. Livsmedelsverket har tagit fram utmärkta myndighetsdirektiv kring mat för seniorer, men många som ansvarar för den äldres mat och måltid vet inte ens att de finns.

När vi blir äldre behöver vi äta annorlunda och den kunskapen är inte tillräckligt känd i samhället idag.

Undernäring kommer ofta smygande. De flesta går i pension i 65-årsåldern, med bra hälsa och goda matvanor. Sedan händer det saker på vägen, som gör att man äter annorlunda. Det kan handla om sjukdom, minskad aptit, ensamhet, sämre ekonomi eller en kombination av flera orsaker. Endast 40 procent av hemtjänsterna har rutiner för hur personalen ska agera vid misstanke om undernäring. Lagen behöver definiera vem som ska ansvara för förebyggande insatser.

Gränsdragningen mellan vård och omsorg är en gråzon. Det finns många som kan upptäcka undernäring, men antingen har de inte ansvaret eller förutsättningarna att agera. Det finns varken en utsedd huvudman eller en enad plånbok.

Flera yrkesgrupper måste bli mer uppmärksamma på den äldres matvanor och vikt och jobba med en systematik som gör att undernäring kan upptäckas och förebyggas. Det kan vara en läkare som uppmärksammar viktnedgång och remitterar till en dietist eller en tandläkare som har en viktig roll i bedömningen av tugg- och sväljsvårigheter. Region och kommun behöver kopplas samman där äldre riskerar att falla mellan stolarna.

Nollvisionen mot undernäring hos äldre menar att med rätt insatser kan vi se till att ingen äldre blir undernärd år 2030, omsorgslagen kan bidra till detta.

Hälsa | Sverige
Örebronyheter

Källa Livsmedelsakademin

Du måste logga in för att lämna kommentarer Logga in