Home   >   Hälsa   >   Fler barn föds mycket för tidigt

Fler barn föds mycket för tidigt

By on 19 februari, 2024
Arkivbild

Fler barn föds mycket för tidigt, vilket innebär en ökad risk för hjärtsjukdom. I Örebro län föddes 175 barn för tidigt 2022, varav 32 föddes mycket för tidigt, enligt data från Socialstyrelsen.

Ny forskning vid Lunds universitet med anslag från Hjärt-Lungfonden visar att mycket för tidig födsel (före graviditetsvecka 32) ökar risken för formförändringar i hjärtats vänsterkammare. Formförändringarna kan på sikt leda till ökad risk för hjärt-kärlsjukdom.

– Att födas mycket för tidigt kan leda till ökad risk för hjärt-kärlsjukdom. Nu behövs mer forskning för att ge alla för tidigt födda barn i Örebro län möjligheten att se fram emot ett lika långt och friskt liv som andra barn, säger Kristina Sparreljung, generalsekreterare för Hjärt-Lungfonden.

Jämfört med början av 1980-talet har det skett en ökning av mycket för tidig födsel (före graviditetsvecka 32), speciellt bland förstföderskor. Det visar statistik från Socialstyrelsen. 2022 föddes ca 1 000 barn mycket för tidigt i Sverige. I början av 1980-talet var det runt 700.

2022 föddes 175 barn i Örebro län för tidigt (före 37 fullgångna graviditetsveckor), varav 32 föddes mycket för tidigt (före graviditetsvecka 32).

Sverige är ett av länderna med lägst barnadödlighet i världen. Dock föds många svenska barn för tidigt med organ som inte är fullt utvecklade. Tidigare forskning har visat att tidig födsel ökar risken för att barnet senare i livet ska utveckla bland annat diabetes, högt blodtryck och hjärt-kärlsjukdom.

Ny forskning vid Lunds universitet med anslag från Hjärt-Lungfonden visar nu att ungdomar som föddes mycket för tidigt uppvisade förändringar i hjärtat i form av mer rundad vänsterkammarform. Mycket tidig födsel som föregåtts av tidig hämmad fostertillväxt ökade formförändringarna ytterligare ‒ dock utan att skillnader mellan grupperna kunde upptäckas med de mått man vanligtvis använder för att bedöma hjärtfunktionen.

– Vår förhoppning är att sättet att mäta formförändringarna av hjärtats vänsterkammare potentiellt kan komma att fungera som en prognostisk biomarkör för framtida hjärt-kärlsjukdom för barn födda för tidigt och med hämmad fostertillväxt, även om de i tonåren inte visar några tecken på nedsatt hjärtfunktion med vanliga kliniska mått, säger Erik Hedström, docent vid Lunds universitet.

Den aktuella studien omfattar 70 ungdomar mellan 13 och 16 år. 22 av deltagarna var födda för tidigt och hade hämmad fostertillväxt, 22 stycken var födda för tidigt men med normal vikt med tanke på förlossningsveckan, och 26 ungdomar var födda efter fullgången graviditet med normal vikt. Den senare gruppen utgjorde kontrollgrupp. Ungdomarnas hjärtan undersöktes med magnetkamera vid Lunds universitetssjukhus mellan 2014 och 2019.

….

Fakta om medfödda hjärtfel (Källa: Hjärt-Lungfonden)

Symtom:
Exempelvis blåsljud på hjärtat, att hud och läppar har en blåaktig ton, att barnet har det jobbigt att andas, svårt att gå upp i vikt och dålig ork.

Diagnoser:
 De mest förekommande typerna av medfödda hjärtfel är hål i de väggar som skiljer förmaken respektive kamrarna åt. Förutom medfödda strukturella hjärtfel som exempelvis enkammarhjärta, kan barn drabbas av andra hjärtsjukdomar, exempelvis rytmrubbningar och hjärtmuskelsjukdomar som ofta är allvarliga.

Drabbade i siffror:
Varje år föds knappt 2 000 barn med hjärtfel i Sverige. I dag lever cirka 40 000 vuxna svenskar (18 år och äldre) och cirka 30 000 barn med ett medfött hjärtfel. Det innebär att det föds i medeltal fem barn med hjärtfel i Sverige varje dygn. Varje år genomförs cirka 500 kirurgiska och 250 kateteringrepp i Sverige. Överlevnaden till vuxen ålder för barn med medfödda hjärtfel har ökat sedan 1980-talet från cirka 85 procent till dagens 97 procent, men de flesta medfödda hjärtfel behöver åtgärdas någon gång under livet.

Forskningsframgångar:
 Exempelvis mer förfinade och skonsamma operationsmetoder, nya sätt att upptäcka hjärtfel och diagnostisera rytmrubbningar redan på fosterstadiet, ett landsomfattande avancerat videonätverk för delning av kunskap och ultraljudsbilder vid barnhjärtvård, en metod för att mäta syrehalten i blodet, så kallad pox-screening.

Forskningens utmaningar:
Exempelvis bättre metoder för behandling av svåra medfödda hjärtfel/hjärtsjukdomar för att förbättra överlevnad, långtidsprognos och livskvalitet, ökad kunskap om varför vissa barn drabbas av medfödd hjärtsjukdom, mer kunskap om optimalt förlossningssätt för kvinnor med medfödd hjärtsjukdom. Inom stamcellsforskningen hoppas man att stamceller ska göra det möjligt att reparera missbildade hjärtan, men detta ligger långt fram i tiden och mycket forskning återstår.

Hjärt-Lungfondens visionära forskningsmål:
 Hjärt-Lungfonden vill få en djupare förståelse av de bakomliggande orsakerna. Via bättre diagnos och behandling – från fosterstadiet och upp i åldrarna – ska forskningen bidra till att hjärtsjuka barn kan leka och leva som alla andra.

Finansiering:
Som största fristående finansiär av hjärt-, kärl- och lungforskning stöder Hjärt-Lungfonden löpande flera hundra vetenskapligt utvalda forskningsprojekt vid Sveriges universitet och universitetssjukhus. Hjärt-Lungfonden får varje år ansökningar om forskningsanslag för runt två miljarder kronor och delar årligen ut över 300 miljoner kronor till forskning om hjärt- och lungsjukdom.

Hälsa | Örebro/Örebro län
Örebronyheter

Källa: Hjärt-Lungfonden

You must be logged in to post a comment Login