Fler nya djurägare under pandemin ökar belastningen på djursjukvården

Av på 13 april, 2022
Foto: Joel Eriksson

Under pandemin sköt djurägandet i höjden. För andra året i rad ökade antalet nyregistrerade hundar i Jordbruksverkets register. Vi har inte haft så många nyregistrerade hundar i Sverige på 50 år. Det skapar nya påfrestningar på en redan kraftigt ansträngd bransch. Effekterna kommer att märkas under många år. Bland Svensk Djursjukvårds medlemsföretag upplever nära hälften ökat tryck, samtidigt som de anser att fler utbildningsplatser fortsatt är branschens viktigaste fråga, vilket framgår av den senaste branschrapporten.

Det var inte bara hundägandet som ökade under pandemin. Bland medlemsföretagen i Svensk Djursjukvård märktes även en ökning av antalet nya katter och även hästar. För djursjukvården innebar det att antalet patienter ökade kraftigt under pandemin. 45 procent av medlemsföretagen upplevde ett ökande antal patientbesök under 2021. Motsvarande siffra för 2020 var 32 procent.

Till skillnad från många andra trender som hemarbete och restriktioner förde med sig är effekterna av ökat djurägande bestående. Ett djur är en investering i en levande individ för många år framöver.

– Vi har ett nytt normalläge med betydligt fler patientbesök under 2021 jämfört med innan pandemin. Även om antalet nyregistreringar av husdjur återgår till mer normala nivåer, så kommer vi ha ett högre vårdbehov under åtminstone 10 år framåt i tiden. Vi gick in i pandemin med stor brist på legitimerad personal och kom ur den med ännu större brist, säger Johan Wiklund, ordförande Svensk Djursjukvård.

Redan innan pandemin var behoven av legitimerad personal varje år fyra gånger högre än antalet som utexamineras vid SLU. Konsekvensen har blivit att man fått anställa veterinärer från andra länder. Årligen är över hälften av veterinärerna som får legitimation i Sverige utbildade i ett annat land. Samtidigt som vårdbehoven ökat i Sverige ser man liknande trend i andra delar i Europa, vilket stärker bilden av att vi inte kan förlita oss på att andra länder utbildar våra veterinärer.

– I grunden är det jätteroligt att fler människor ser värdet i att ha ett djur. Samtidigt måste vi uppmärksamma våra politiker att det innebär ett större vårdbehov än tidigare. Behoven av fler veterinärer, djursjukskötare och djurvårdare ökar också i andra länder. Vi kan inte förlita oss på att andra länder utbildar till den svenska djursjukvården. Bristen på legitimerad personal måste lösas i Sverige, säger Johan Wiklund.

Det finns många konkreta åtgärder som politiker och utbildningsväsendet måste genomföra.

Att man beslutat om en utökning av platserna på SLU är bra men räcker inte. Antalet utbildningsplatser måste ökas på ytterligare. En tanke är att det skulle kunna lösas genom att fler universitet tillåts utbilda djursjukvårdspersonal. Utbildningarna måste också moderniseras så att de speglar den moderna djursjukvården.

– Utbildningarna till legitimationsyrken i djursjukvården kostar pengar, men det är väl investerade pengar. Söktrycket är varje år skyhögt och arbetsmarknaden skriker efter kompetensen. Att satsa på de utbildningarna är en så självklar win-win för alla inblandade, säger Johan Wiklund.

För att kunna hantera situationen på kortare sikt finns det två viktiga åtgärder som måste genomföras. Den första, och till synes självklara är att tillåta journalföring på engelska. Det skulle göra tröskeln betydligt lägre för den utländska arbetskraft som i dag är så viktig för oss. Pragmatiska lösningar för journalföring på engelska är något som våra nordiska grannländer redan genomfört, det måste gå att göra även i Sverige.

Den andra åtgärden som är helt nödvändig är att undantaget från behandlingsförbudet som i dag tillåts för djurvårdare blir permanent. Undantaget möjliggör för djurvårdarna att genomföra vissa arbetsuppgifter som i normala fall kräver legitimation. Den lösningen togs fram i ett läge när bristen var stor och ansågs akut. Nu finns det risk för att undantaget tas bort 2023, när bristen på personal växt sig än större. Om den möjligheten tas bort innebär det en risk för hela djursjukvården. För den egna personalen i företagen vore det ett stort avbräck då de lagt tid och resurser till att utbilda sig till en högre kompetensnivå som inte tillåts utövas.

– Sverige har en djursjukvård i världsklass och det ska vi vara stolta över. Tyvärr lider branschen av en notoriskt dålig matchning mot arbetsmarknadens behov. Man måste ställa sig frågan hur väl matchningen fungerar när några få aktörer på marknaden skulle kunna anställa hela SLU:s avgångsklass och ändå behöva anställa fler. Titta på vad branschen efterfrågar och anpassa utbildningar, journalföring och behandlingsundantag efter det, säger Johan Wiklund.

Sverige
Örebronyheter

Källa: Gröna arbetsgivare

Du måste logga in för att lämna kommentarer Logga in