Genombrott för ALS-forskningen

By on 18 april, 2024
Här ses patienten utföra tester vid Umeå universitetssjukhus tillsammans med Peter Andersen, överläkare i neurologi och professor vid Institutionen för klinisk vetenskap vid Umeå universitet.
Foto: Mattias Pettersson

Genombrott för ALS-forskningen, ny genterapimedicin bromsar sjukdomsförloppet hos svensk patient. Ett genombrott har skett i forskningen om sjukdomen amyotrofisk lateral skleros (ALS).

Forskare vid Umeå universitet rapporterar att sjukdomsförloppet hos en patient, med en särskilt aggressiv form av ALS- sjukdom med hjälp av ny genterapimedicin har bromsat in. Fortfarande efter fyra år kan patienten exempelvis gå i trappor, resa sig från en stol, äta och tala bra och leva ett socialt aktivt liv.

– Jag ser detta som ett genombrott för den forskning vi har bedrivit i drygt 30 år här vid Umeå universitet och Norrlands universitetssjukhus. Vi aldrig tidigare uppnått så här bra resultat med någon behandling, säger Peter Andersen, överläkare i neurologi och professor vid Institutionen för klinisk vetenskap vid Umeå universitet.

– En viktigt upptäckt är att det nu går att kraftigt reducera halten av det sjukdomsframkallande SOD1-proteinet och samtidigt mäta en tydlig bromseffekt mot ytterligare sjukdomsutveckling. Då vi diagnosticerade patienten på neurologen vårvintern 2020 var prognosen i bästa fall 1,5–2 år. Patienten har klarat sig långt, långt bättre än förväntat.

Patienten kommer från en släkt i södra Sverige, med en särskilt aggressiv typ av ALS-sjukdom förorsakad av en SOD1-genmutation. Då en släkting blev sjuk i ALS hade patienten lämnat ett forskningsprov till ALS- forskningen vid Umeå universitet, men valt att inte ta del av resultatet.

Patienten var dock bärare av sjukdomsanlaget, och efter upplevd muskelsvaghet för fyra år sedan förstod patienten att han också hade drabbats. Patienten fick omgående komma till läkarteamet på Norrlands universitetssjukhus, NUS, och diagnostiserades med tidig ALS-sjukdom.

Sedan sommaren 2020 ingår patienten i läkemedelsbolaget Biogens fas 3-studie om ett nytt genterapiläkemedel som är riktat just mot patienter med SOD1-mutationer som orsakar felveckning och ihopklumpning av SOD1-protein i motornervceller. Var fjärde vecka har patienten fått den experimentella behandlingen på ett universitetssjukhus i Köpenhamn.

Skademarkör reducerad med nästan 90 procent

Vid diagnostillfället 2020 var patientens mätvärde av en viktig biomarkör (neurofilament L), som visar på nedbrytning av nervceller, mycket högt. Nu fyra år senare är det reducerat med nästan 90 procent.

Patientens funktionsnivå är nedsatt med omkring 26 procent jämfört med en frisk person (mäts enligt ALSFSR-skalan), men har legat stabilt på samma nivå de senaste 18 månaderna.

För en person med denna aggressiva typ av anlag för ALS skulle det uppskattade sjukdomsförloppet ha gått mycket snabbt utan behandling, och lett till ett betydande funktionshinder inom 6–12 månader och sannolikt patientens bortgång under 2021.

– Att den här patienten kan gå mer eller mindre obehindrat i en trappa fortfarande fyra år efter sjukdomsutbrottet, det är faktiskt lite av ett mirakel att se, säger Karin Forsberg, neurolog och forskare vid Institutionen för klinisk vetenskap, som arbetar tillsammans med Peter Andersen och har forskat på SOD1 och ALS i över två decennier.

– Att ha lyckats med ett läkemedel på det här sättet, det är en stor framgång och en inspiration. Men det betyder ju inte på något sätt att jobbet är klart, utan det här är bara början. Det är också viktigt att komma ihåg att det aktuella läkemedlet inte är en botande behandling, men det verkar kunna bromsa sjukdomsförloppet. Det ger oss stort hopp om att vidareutveckla läkemedel till ALS-patienter.

Det finns många typer av ALS-sjukdom, och bara 2–6 procent har en ALS-sjukdom som beror på en mutation i SOD1-genanlaget.

– Om detta läkemedel har liknande effekt på andra typer av ALS-sjukdom vet vi inte i dag. Det behövs mycket mer forskning om detta, säger Peter Andersen.

”Det här är bara början”

Studien som patienten deltar i avslutas i sommar. Medicinen är inte ännu tillgänglig i Sverige, men den är godkänd av den amerikanska läkemedelsmyndigheten FDA och den 23 februari kom Europeiska läkemedelsmyndigheten, EMA, med en rekommendation om att läkemedlet ska användas på patienter med SOD1-mutationer inom EU.

– Vårt nästa steg är att studera resultaten från patienterna som får läkemedlet. Det har fungerat för vissa, men inte alla har haft samma positiva effekt. Det kan eventuellt vara en dosfråga eller fråga om när under sjukdomsförloppet behandlingen har initierats. Är det kanske så att man behöver ytterligare läkemedel för att helt bromsa processen? Det är frågor vi nu måste gå vidare med. Det här bara början, säger Karin Forsberg.

Hon ser framför sig att behandling i framtiden kommer att ske utifrån vilken variant av ALS personen har och sannolikt att bestå av kombinationer av läkemedel. Hon betonar att det görs mycket forskning både i Sverige och internationellt för att hitta nya angreppspunkter så att motsvarande läkemedel kan tas fram för övriga patientgrupper och hon är hoppfull om att det ska bli verklighet.

Hälsa
Örebronyheter

Källa: Umeå Universitet
Patienten har lämnat skriftligt medgivande till publicering. Det finns ett starkt önskemål från familjen att deras privatliv respekteras. Andra personer i denna familj har drabbats av ALS-sjukdom och gått bort (ingen medverkade i studierna med det aktuella läkemedlet). Andra patienter har medverkat i tidigare tofersenstudier med lägre dos eller placebo och har gått bort. Initiativet till denna publicering sker helt oberoende av läkemedelsbolaget Biogen.
Läs mer om studien på umu.se: https://www.umu.se/nyheter/genombrott-for-als-forskningen–ny-medicin-bromsar_11926948/

You must be logged in to post a comment Login