- Invigning av nya danshuset på Kävesta folkhögskola
- The Riven är först ut i samarbete med Konstnärsnämnden
- Trots facklig blockad sök vård om du behöver
- Beslut om primärvården i norr är klart
- Traditioner med nya inslag i årets Valborgsfirande i Kumla
- Hemstickat i Wadköping återvänder för andra året i rad
- Första specialisterna bidrar till sjukvård i hela landet
- Naturbruksprogrammet i Örebro bjuder in till fest
- Besparingsåtgärder ger effekt
- Sju till frihetsberövade för grovt sabotage
Minskade investeringar i kommunsektorn
Arkivbild
Kommuninvest publicerar nu rapporten ”Den kommunala låneskulden 2022”. Detta är den årliga sammanställningen av hur investeringar, lån och skulder utvecklas i kommunsektorn.
De samlade investeringarna i kommunsektorn uppgick 2021 till 180 miljarder kronor. Det var en minskning med 4 miljarder kronor, motsvarande 2 procent, jämfört med 2020. Därmed har investeringsnivån fallit två år i rad. Detta står i tydlig kontrast till den genomsnittliga investeringstillväxten sedan 2010 som varit 6 procent per år.
Kommunsektorns totala låneskuld uppgick vid utgången av 2021 till 799 miljarder kronor. Det var en ökning med 30 miljarder kronor, motsvarande en tillväxttakt på 3,9 procent, från föregående år. Denna tillväxttakt var klart lägre än det långsiktiga genomsnittet sedan 2010 på 6,4 procent per år. Den genomsnittliga låneskulden per invånare landade 2021 på 76 472 kronor. Låneskuldens andel av BNP minskade från 15,4 procent 2020 till 14,6 procent 2021.
– Det finns troligen flera anledningar till att investeringarna har fortsatt minska. En är att pandemin kan ha gjort det svårare att genomföra planerade investeringar. En annan är att befolkningen, enligt nya befolkningsprognoser, inte förväntas växa i samma takt som tidigare. Den relativt låga tillväxten i låneskulden har sannolikt att göra både med minskade investeringar och det faktum att resultaten i kommunsektorn under pandemin varit starka. Behoven av att lånefinansiera investeringarna har varit små. Beträffande låneskuldens minskade andel av BNP finns en teknisk förklaring. Efter ett stort BNP-fall under det första pandemiåret, 2020, ökade BNP med drygt 5 procent under 2021. Detta innebar att låneskuldens andel av BNP föll tillbaka, säger Erik Törnblom, tillförordnad forsknings- och utbildningschef på Kommuninvest.
I den framåtblickande delen av rapporten görs en nedrevidering av förra årets framskrivning av låneskuldsutvecklingen. Det mest sannolika scenariot är att tillväxttakten dämpas. Låneskuldstillväxten väntas i årets framskrivning landa på drygt 3 procent för 2022 för att sedan stiga till ca 4 procent för 2023 och ca 5 procent för 2024.
– Det makroekonomiska läget och osäkerheten i omvärlden gör utvecklingen mer svårbedömd än vanligt. I grunden kvartstår ett behov av stora investeringar i kommunsektorn. Det gäller inte minst underhåll/renovering inom VA, bostäder och verksamhetslokaler samt de investeringsvolymer som krävs för att driva klimatomställningen. Å andra sidan kan stigande räntor, höjda priser på insatsvaror och höga byggkostnader ge en hämmande effekt på investeringarna på kort sikt. Den goda likviditeten inom kommunsektorn, efter pandemiårens starka resultat, kan också kortsiktigt dämpa upplåningsbehoven. På medellång sikt kan en lägre befolkningstillväxt hålla tillbaka investeringstakten, säger Erik Törnblom.
Ekonomi | Sverige
Örebronyheter
You must be logged in to post a comment Login