Osynliga stängsel förbättrar både för naturen och djurägarna

By on 31 maj, 2023
Ko virtuella stängsel.
Fotograf: Ola Jennersten

Med hjälp av en app kan djurägaren bestämma inom vilket område djuren får gå, och dessutom slippa problem med fysiska stängsel.

Det gör det enklare att sköta och restaurera naturbetesmarker, Sveriges första försök med virtuella stängsel på nötkreatur visar på stor potential för naturvård.

Naturbetesmarker är en av våra mest hotade och artrika naturtyper. Här trivs mängder av örter, fåglar, fjärilar och vildbin. För att den biologiska mångfalden ska bestå behövs betande djur. Men vanliga fysiska stängsel är dyra och kräver mycket underhåll. Nu testas därför virtuella stängsel för andra året i följd på en gård i norra Uppland. Försöket är det första i sitt slag på nötkreatur i Sverige. Och resultaten är lovande.  

– Vi kan styra betestrycket och var djuren håller till genom en enkel knapptryckning i mobilen. Det gör det möjligt att anpassa betestrycket till olika markers behov, säger Matthew Hiron, forskare vid institutionen för ekologi på Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU. 

I stället för fysiska stängsel i landskapet får djuren ett halsband som är uppkopplat mot både GPS- och telenätet. Ljudsignaler talar om för djuren var hagens gräns går (se infografik ”Nofence”). Tekniken öppnar upp för ett mer flexibelt och naturvårdsanpassat bete. Områden med orkidéer och andra beteskänsliga växter kan undantas från bete i den virtuella hagen fram till att växterna satt frö. På samma sätt kan häckningsplatser för fåglar stängas för bete under häckningsperioden. 

– Med virtuella stängsel blir det billigare och enklare att ha djur i naturbetesmarker, som ofta är steniga och svåra att stängsla. Den nya tekniken kan revolutionera djurhållningen och det behövs när Sverige ska restaurera stora arealer naturbetesmark och nå målen i den restaureringslag som just nu förhandlas inom EU, säger Jenny Jewert, jordbruksexpert på Världsnaturfonden WWF. 

Nötkreaturen lärde sig snabbt att associera ljudsignalen med de virtuella stängselgränserna. Djuren följde med när nya gränser drogs, vilket gör det möjligt att precisionsstyra betestrycket på ett helt nytt sätt. Den nya tekniken har även potential att öka djurvälfärden för betande djur, eftersom lantbrukaren kan upptäcka om ett djur legat stilla onormalt länge eller inte följer sin flock på ett naturligt sätt. 

Virtuella stängsel är tillåtna i Norge sedan några år, men i Sverige vill Jordbruksverket ha mer kunskap om hur de virtuella stängslen påverkar djurvälfärden innan myndigheten fattar beslut om tillstånd.

– Vi är just nu i full gång med att analysera djurens beteende och stressnivåer, jämfört med djur som använder vanliga elstängsel. Vi ska presentera resultaten senare i höst, säger Lotten Wahlund, doktorand på Sveriges Lantbruksuniversitet och RISE.

Fakta om projektet:

  • ”Nofence”-halsband testades på en grupp kvigor, under cirka 10 veckor i en naturbetesmark i närheten av Österbybruk i Norduppland. 
  • Projektet undersökte hur inlärningen av den nya tekniken fungerar för djuren. 
  • Projektet undersöker hur det går att flytta de virtuella stängselgränserna inom hagen, för att styra betet för ökad naturvårdsnytta.  
  • Projektet är ett samarbete mellan SLU, RISE och WWF. Det ingår även som en del i de EU-finansierade forskningsprojekten Super-G (Sustainable Permanent Grassland) och Sustainimal.
  • Kostnaden för ett halsband till nötkreatur av märket Nofence är ca 3500 SEK. Till detta tillkommer ett årligt abonnemang på 3-5 kr per dag och djur. Abonnemanget inkluderar mjukvara, underhåll och uppdateringar. Tekniken kan ge stora besparingar i form av uteblivna investeringskostnader för permanenta stängsel, insparade arbetskostnader för uppsättning och underhåll av stängsel samt årliga röjningar kring stängslen. 

Så funkar tekniken: 

Djuret bär ett halsband som avger ett ljud som successivt ökar i frekvens när djuret närmar sig den virtuella gränsen (GPS-linjen). Ljudet signalerar till djuret att det närmar sig gränsen för det tillåtna betesområdet. Om djuret går tillbaka till betesfållan upphör ljudsignalen. Om djuret fortsätter fram till den virtuella gränslinjen får det en lätt elstöt från halsbandet. Den elektriska stöten från halsbandet (0,2 Joule och 1,5 kV) är mycket svagare än de elstötar ett djur får vid beröring av ett vanligt elstängsel (5 Joules och 7 kV). När djuren lärt sig tekniken reagerar de enbart på ljudsignalen och får inga stötar. 

Om djuret passerar det virtuella stängslet och stannar utanför den virtuella hagen slås systemet av efter 3 elstötar, och ett meddelande skickas ut om att djuret har rymt. GPS-funktionen fortsätter att fungera så att det ska gå att hitta djuret, även om det är utanför den virtuella hagen. När djuret återvänder till hagen slås systemet automatiskt på igen. Djuret får ingen signal eller stöt när det rör sig tillbaka till hagen.

Sverige
Örebronyheter

Källa: WWF

You must be logged in to post a comment Login