Home   >   Hälsa   >   Störningar i tarmfloran år före barnreumatism

Störningar i tarmfloran år före barnreumatism

By on 26 juli, 2023
Professor emeritus Johnny Ludvigsson Foto: Anna Nilsen/Linköpings universitet

Mer än tio år innan barn fick barnreumatism skilde sig deras bakterieflora i tarmen på flera sätt jämfört med barn som förblev friska.

Det visar forskare vid Linköpings universitet och University of Florida, USA, i en studie som publicerats i tidskriften eBioMedicine. Det är den första studien som pekar mot att tarmfloran tidigt i livet kan ha en roll i uppkomsten av barnreumatism, vars orsak ännu inte är känd.

Barnreumatism är den vanligaste ledinflammationssjukdomen hos barn. Det finns ingen botande behandling. I stället behandlas den med läkemedel som dämpar immunsystemet, ofta under många år. Sjukdomen kallas också juvenil idiopatisk artrit, JIA. Det är en autoimmun sjukdom, vilket betyder att immunsystemet attackerar den egna kroppen så att inflammation uppstår i bland annat lederna. Man vet ännu inte varför immunförsvaret startar detta inbördeskrig i kroppen. Eftersom det är en autoimmun sjukdom är det högintressant att förstå vilka faktorer som påverkar hur immunförsvaret utvecklas och vad som kan orsaka JIA.

Immunförsvarets utveckling påverkas mycket av vilka bakterier som finns i tarmen och i vilka mängder. Hur tarmfloran ser ut påverkas i sin tur av många faktorer, som vad barnen äter och genetiska faktorer. Infektioner som stör tarmfloran och bakteriedödande antibiotika kan också spela stor roll.

Under första levnadsåret sker stora förändringar i tarmfloran. Tidigare studier som undersökt tarmflorans sammansättning i relation till JIA har gjorts på patienter som redan har sjukdomen när proverna tas. Det har därför inte gått att avgöra om de skillnader som observerats mellan patienter och friska funnits där från början och kanske bidragit till sjukdomen, eller om skillnaderna i tarmflora uppstått senare.

Den aktuella studien är den första som undersöker tarmfloran, och livsstils- och miljöfaktorer, många år innan sjukdomen uppstår. De analyserade avföringsproverna togs när barnen var ett år gamla och de som utvecklade JIA fick diagnosen i genomsnitt tolv år senare.

– Vissa bakterier saknas nästan helt hos de individer som senare utvecklade juvenil idiopatisk artrit, jämfört med de friska kontrollerna i vår studie. Intressant nog ser vi samband med livsstilen. Antibiotikakurer riskerar att skada tarmfloran och orsaka en obalans och det ser vi väldigt tydligt i studien. Amning under i varje fall några månader är däremot kopplat till minskad risk att utveckla sjukdomen, säger Johnny Ludvigsson, professor i pediatrik vid Linköpings universitet, som har lett studien tillsammans med professor Eric Triplett vid University of Florida.

Forskarna fann både bakterier vars närvaro var kopplad till ökad risk för JIA, och andra bakterier som skulle kunna ha en skyddande effekt. Närvaro av bakterier som främjar inflammation, som Parabacteroides distasonsis, var kopplat till ökad sannolikhet att få JIA. Forskarna tror att denna inflammationsfrämjande bakterie eventuellt kan trigga autoimmunitet. På motsatt sätt var flera bakteriestammar som är kända för att bilda smörsyra, korta fettsyror eller på andra sätt bidra till en frisk tarm, som bakterien Akkermansia, märkbart minskade eller helt frånvarande hos 1-åringar som senare fick JIA. Liknande fynd har gjorts i tidigare tvärsnittsstudier av juvenil idiopatisk artrit.

­– Det som är unikt med vår studie är att den minskade andelen av dessa smörsyrebildande bakterier i barnets tarmflora sågs många år innan barnet fick sjukdomsdiagnosen. Det tyder på att denna mikrobiella signatur kommer före utvecklingen av juvenil idiopatisk artrit, eller att den skulle kunna fungera som en mycket tidigt biomarkör, säger Angelica Ahrens, forskare vid University of Florida.

Studien är en del av ABIS-studien (Alla Barn i Sydöstra Sverige), som leds av Johnny Ludvigsson. Studien startade på 1990-talet i syfte att studera autoimmuna sjukdomar och den inkluderar 17 000 barn som föddes 1997–1999. Av de barn som senare under uppväxten diagnosticerades med JIA hade tolv barn lämnat avföringsprov när de var ett år gamla, i genomsnitt tolv år före diagnosen. Forskarna har analyserat tarmbakteriefloran i dessa avföringsprover och jämfört med tarmfloran hos barn som förblev friska. Forskarna har också analyserat barnens så kallade vävnadstyp, eller HLA-typ, där vissa varianter är kopplade till en genetiskt betingad ökad sjukdomsrisk. I studien ingår också enkätuppgifter om en stor mängd livsstils- och miljöfaktorer, som amning, kost och antibiotikabehandling.

– Vårt mål är att förbättra livet för barn med JIA och bana väg för precisionsmedicin. I bästa fall innebär det att kunna identifiera och ingripa innan ett barn blir sjukt för att förhindra att sjukdomen uppstår. Men våra fynd kanske också kan bidra till utvecklingen av kompletterande behandling för dem som redan har sjukdomen, som att motverka specifika bakterier, förbättra tarmhälsan eller främja vissa gynnsamma mikrober, säger Angelica Ahrens.

Även Erik Kindgren, nyligen disputerad vid Linköpings universitet och överläkare vid Skaraborgs Sjukhus Skövde har medverkat i studien. Forskningen har finansierats av bland andra Barndiabetesfonden, Forte, Vetenskapsrådet och Joanna Cocozzas stiftelse för barnmedicinsk forskning vid Linköpings universitet.

Hälsa | Sverige
Örebronyheter

Källa: Linköpings universitet

You must be logged in to post a comment Login