Home   >   Senaste nyheter   >   Svag statlig styrning av nödnumret 112

Svag statlig styrning av nödnumret 112

By on 8 december, 2023
Arkivbild

SOS Alarm når inte målen för hur lång tid det får ta innan ett telefonsamtal till 112 besvaras, svarstiderna varierar dessutom beroende på var samtalen kommer ifrån. Detta beror delvis på att den statliga styrningen är outvecklad, vilket leder till ineffektivitet, visar Riksrevisionens granskning.

Nödnumret 112 är en viktig del av samhällets infrastruktur som behöver fungera väl. Verksamheten sköts av SOS Alarm Sverige AB, som ägs gemensamt av staten och Sveriges kommuner och regioner (SKR), och regleras genom det så kallade alarmeringsavtalet.

Riksrevisionens granskning visar att SOS Alarm de senaste 10 åren inte har uppnått målen för hur lång tid det får ta innan ett samtal besvaras. Dessutom ökar antalet samtal med svarstider på över 3 minuter. Så långa svarstider kan enligt SOS Alarms egna bedömningar utgöra en risk för patienten.

Svarstiderna varierar beroende på varifrån i landet som samtalen kommer. Samtal från Uppsala län besvaras snabbast medan samtal från Gotland får vänta längst.

Svarstiderna skiljer sig också beroende på när samtalen görs. Under juni, juli och augusti är svarstiderna längre än annars, och den som ringer under helgen får vänta längre än den som ringer under måndag–fredag.

– SOS Alarm säger att det är svårt att upprätthålla rätt grundbemanning, och hänvisar bland annat till semesterlagstiftningen. Men det är väl kända förutsättningar, nödnumret måste ändå fungera stabilt över hela året. Det handlar både om människors säkerhet och stora ekonomiska värden, säger Dimitrios Ioannidis, projektledare för granskningen.

En del av SOS Alarms svårigheter att nå målen för svarstiderna beror på det avtal som slutits med Västra Götalandsregionen, som haft en negativ inverkan på svarsförmågan för hela 112-tjänsten.

Granskningen visar vidare att den tillsyn som Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) bedriver över 112-tjänsten inte är tillräckligt verkningsfull. Till exempel utgår den inte från lagstiftning, förordning eller föreskrift, och MSB saknar möjligheter att tvinga SOS Alarm till åtgärder.

Riksrevisionen konstaterar också att MSB i stort nöjer sig med att använda den information som SOS Alarm redan rapporterat, och att verksamheten därför snarare är att betrakta som avtalsuppföljning än oberoende tillsyn.

Riksrevisionen bedömer att regeringens styrning, både som hälftenägare och uppdragsgivare, har varit för svag. Styrningen begränsas till alarmeringsavtalet och traditionell statlig bolagsstyrning. Avtalet saknar skrivningar om viktiga riskområden för måluppfyllelsen. Det finns inte heller några skrivningar om konsekvenser när SOS Alarm inte når målen.

Det är dessutom sedan tidigare uppmärksammat att verksamheten inte regleras i lag, trots att den är samhällsviktig. En statlig utredning föreslog 2018 att detta skulle åtgärdas, men regeringen har inte gått vidare med frågan.

– Att det inte finns någon särskild författningsreglering av denna samhällsviktiga funktion är anmärkningsvärt, och gör ansvar, roller och skyldigheter mindre tydliga. Dessutom försämrar det tillsynens förutsättningar och förmåga att upptäcka brister, säger riksrevisor Helena Lindberg.

Rekommendationer i korthet

Riksrevisionen rekommenderar regeringen att ta fram förslag till författningsreglering av alarmeringstjänsten som främjar måluppfyllelse, stärker tillsynen och förtydligar ansvarsfördelningen mellan SOS Alarm och berörda aktörer.

I avvaktan på detta rekommenderas regeringen dessutom bland annat att:

  • se över MSB:s tillsynsuppdrag och komplettera det med tydligare och mer omfattande rapporteringskrav på SOS Alarm
  • utnyttja befintliga möjligheter att kräva ändamålsenliga underlag från SOS Alarm.

Sverige
Örebronyheter

Källa: Riksrevisionen

You must be logged in to post a comment Login