- Nu startar Nina egen vårdcentral
- Nu drar årets båtturer på Hjälmaren igång
- Bidra till en bra sommar för barn och ungdomar i Hällefors
- Bästa resultatet någonsin för Nora kommuns företagsklimat
- Stora kostnadsökningar för inhyrd personal i Örebro län
- Kommunkonst med känsla av natur visas på Lindesbergs stadsbibliotek
- Hans Sigge tar över ansvaret för kulturdonationen i Guldsmedshyttan
- Invigning av nya danshuset på Kävesta folkhögskola
- The Riven är först ut i samarbete med Konstnärsnämnden
- Trots facklig blockad sök vård om du behöver
Tarmens ytskikt ändrar storlek vid bakterieangrepp
Foto: Eva Skovajsova
Tarmens slemhinna har en stor yta för att maximera upptag av näringsämnen och föda från kosten. Detta gör den dock också sårbar för angrepp från aggressiva tarmmikrober. En ny studie från forskare vid Uppsala universitet visar nu att slemhinnans ytskikt, det så kallade epitelet, kan dra ihop sig snabbt och lokalt då det känner igen ett bakterieangrepp. Resultaten publiceras i tidskriften PNAS.
Varje år drabbas flera hundra miljoner människor på jorden av någon form av bakterieinfektion i tarmen. De här infektionerna är ofta svåra att behandla. Antibiotika kan slå ut normalfloran i tarmen och miljön bjuder på många gömställen där bakterier kan komma undan. Den ökande resistensutvecklingen gör också att många sorters antibiotika inte längre biter på bakterierna.
Mikael Sellins forskargrupp vid Uppsala universitet/SciLifeLab studerar tarmslemhinnans samspel med mikroorganismer. Genom att förstå hur tarmslemhinnan särskiljer mellan vän och fiende och ändrar sitt beteende därefter hoppas forskarna att det i förlängningen ska gå att designa bättre behandlingar mot aggressiv bakteriesjukdom.
Aggressiva tarmbakterier såsom exempelvis Salmonella har förmåga att invadera in i slemhinnans epitelceller och sedan spridas vidare i kroppen. I den nya studien fann forskarna att ett proteinkomplex – en så kallad inflammasom – som finns placerad inne i epitelcellerna, blixtsnabbt känner igen intrånget. Inflammasomen skickar larmsignaler till andra epitelceller i omgivningen vilket leder till att de drar ihop sig, likt muskelvävnad. Detta ökar packningen av epitelcellerna lokalt i infekterade områden, vilket visade sig vara nödvändigt för att epitelet ska undvika att slitas sönder på grund av de skador som infektionen senare orsakar.
Studien har varit möjlig att genomföra tack vare ny teknologi för att odla tarmvävnad från både mus och människa utanför kroppen. Med avancerad mikroskopi kan forskarna följa i realtid hur aggressiva bakterier invaderar tarmslemhinnan och hur slemhinnan svarar på angreppet.
Förutom forskargruppen som leds av Mikael Sellin har flera andra forskare vid Uppsala universitet, Akademiska sjukhuset och internationella lärosäten bidragit till studien.
Hälsa | Regionalt
Örebronyheter
You must be logged in to post a comment Login