- Degerfors IF upp i serieledning
- Bilister krockade med älg utmed E18 (Uppdatering)
- Trafikolyckor i Hallsberg och Karlskoga (Uppdatering)
- De allra bästa golven i Kulturkvarterets sju danssalar
- Regeringen satsar 30 miljoner kronor på Campus totalförsvar
- Örebro kommun hämtar upp farligt avfall på 38 platser
- Invigning av Hedens våtmark
- Tandresan Folktandvårdens tävling för länets fjärdeklassare
- Sätt i gång
- Den 23 september öppnar Praktikertjänst Backa vårdcentral i Karlskoga
Unik forskning i Örebro ger säkrare operation vid tjock- och ändtarmscancer
Foto: Elin Abelson
Varje år får cirka 6 000 individer tjock- och ändtarmscancer. Mer än 4 000 individer behöver opereras. Under operationen är den mest oroande komplikationen att det blir ett läckage i skarven mellan tarmändarna efter att tarmbiten med cancer tagits bort, vilket kallas anastomosläckage. ”Syftet med forskningen var att hitta sätt att tidigt identifiera anastomosläckage och sedan behandla det”, säger forskaren Ioannis Oikonomakis.
Anastomosläckaget, som innebär att det blir ett läckage av tarminnehåll i buken efter operationen, har en stor inverkan på efterföljande sjuklighet och dödlighet. I sina studier har Ioannis Oikonomakis, specialistläkare på kirurgiska kliniken vid Universitetssjukhuset Örebro samt tidigare doktorand på Institutionen för medicinska vetenskaper vid Örebro universitet, använt metoderna intraperitoneal mikrodialys och analys av inflammatoriska ämnen som kallas cytokiner i blod och bukhålan.
– I våra studier har vi sett flera ämnen i bukhålan och blod som verkar stiga tidigt vid anastomosläckage innan vanligen använda inflammationsmarkörer som snabbsänka. Det här är viktiga resultat även inom annan kirurgi, säger Ioannis Oikonomakis.
Det är viktigt att hitta komplikationen så fort som möjligt efter operation eftersom det innebär en bättre prognos för patienten. I en experimentell modell som efterliknar anastomosläckage analyserades förändringar av budbärar-RNA-uttryck, mRNA, i blod. mRNA fungerar som genetiska ritningar eller instruktioner för uppbyggnad av äggviteämnet protein.
– Vi undersökte drygt 19 000 budbärar-RNA, så kallade mRNA-gener. Resultatet visade då ökade nivåer av gener som främst är involverade i inflammatoriska svar. De kodar således för proteiner som skulle kunna vara potentiella kliniska biomarkörer för anastomosläckage som förhoppningsvis stiger tidigare än de vi använder idag, säger han.
Effekten av ett helt täckt nät undersöktes
Om skarven mellan tarmändarna går upp kan det bli aktuellt med en ny operation för att operera bort skarven på patienten.
– Vi undersökte effekten av en helt täckt metallstent över en tarmskarv i tjocktarmen. Det innebär att man sätter ett nät över skarven. Täckta metallstentar har använts för behandling av anastomosläckage i bland annat matstrupscancerkirurgi. Forskningen visade inga negativa effekter vid tarmändarna avseende lokala metabolismen, det vill säga blodförsörjningen. Det behöver dock göras mer studier för att utvärdera detta, avslutar han.
Faktaruta
Vid en intraperitoneal mikrodialys går kirurgen in med ett rör via en hudöppning i bukhålan. Röret är tunt som ett hårstrå. Via en kateter tas vätska upp och sen görs en analys på ämnesomsättningen, den så kallade metabolismen. Det är för att se om kroppen får tillräckligt med syre. Genom en kartläggning får man veta hur kroppen och cellerna mår.
Hälsa | Örebro
Örebronyheter
You must be logged in to post a comment Login