Utsläpp från fartyg ger allvarliga störningar på marina djurplankton

Av på 18 maj, 2021
Foto: Malin Daase

Internationella krav på sänkta svavelutsläpp från sjöfart har fått rederier världen över att installera rökgasrening med så kallade skrubbrar. Föroreningar som skulle hamnat i luften släpps istället ut i havet med allvarliga konsekvenser på viktiga djurplankton. Det visar nya studier från IVL Svenska Miljöinstitutet och Norska Polarinstitutet.

Installationen av skrubbersystem har ökat dramatiskt på kort tid och uppskattningsvis är nu över 4 500 fartyg utrustade med en eller flera skrubbrar. Det finns två typer av skrubbrar – öppna och slutna system. Båda duschar rökgaserna med vatten som sedan antingen släpps direkt ut i havet eller först genomgår ett reningssteg för att sedan släppas ut.

Tekniken gör det på så sätt möjligt för rederierna att fortsatt använda den billigare bunkeroljan istället för att gå över till mer miljövänliga bränslen.

Forskare från IVL Svenska Miljöinstitutet och Norska Polarinstitutet har analyserat utsläppsvatten från båda skrubbertyperna och bägge innehöll höga koncentrationer av bland annat tungmetaller och PAH:er – trots viss rening i det slutna systemet. Skrubbervattnet hämtades från olika fartyg som trafikerar Nordsjön.

Från Gullmarsfjorden hämtades djurplankton av hoppkräftsarten Calanus helgolandicus, vilka under ett antal dagar exponerades för olika koncentrationer av skrubbervattnet. Som jämförelse användes djurplankton som exponerades för rent havsvatten.

– I samtliga tester med skrubbervatten såg vi en förhöjd dödlighet och hämmad eller störd utveckling. Effekterna syntes redan vid så låga halter som 0.04 procent av vattnet från det slutna skrubbersystemet och vid en procent av vattnet från det öppna systemet, säger Maria Granberg, marin ekotoxikolog på IVL Svenska Miljöinstitutet.

Kontrollproverna på de plankton som inte utsattes för skrubbervatten uppvisade ingen dödlighet. Testerna utfördes på Kristinebergs marina forskningsstation.

De djur som testades, hoppkräftor, utgör upp till 80 procent av världshavens djurplanktonbestånd och håller en nyckelposition i marina näringskedjor. Hoppkräftor är den viktigaste födan för många fiskarters larver och negativa effekter på hoppkräftor får också negativa konsekvenser för många fiskarter som till exempel torsk och sill.

– Eftersom många farleder går längs kuststräckor där den marina miljön är som artrikast finns en påtaglig risk för betydande miljöeffekter, säger Peter Thor, marinekolog vid Norska Polarinstitutet.

Skrubbervattnet släpps dessutom ut i ytvattnet, vilket är den främsta livsmiljön för djur- och växtplankton, många fiskarter och otaliga larver av ryggradslösa djur som musslor, sjöstjärnor och kräftdjur.

– Med tanke på att antalet installerade skrubbrar har ökat kraftigt de senaste åren närmar sig nu koncentrationen av skrubbervatten runt farlederna nivåer som vi vet ger upphov till skadliga effekter, säger Kerstin Magnusson, marin ekotoxikolog IVL Svenska Miljöinstitutet.

Halten skrubbervatten i havet kan beräknas med hjälp av data över utsläppsvolymer och modellering av hur utsläppen blandas om och sprids. Än så länge saknas kunskap om hur långt bort från farlederna de skadliga effekterna kvarstår.

– En tysk modelleringsstudie uppskattar att halterna i Nordsjön och Östersjön generellt skulle kunna nå nivåer som vi i vår studie ser effekter vid, säger Peter Thor.

Men trots de uppenbara riskerna är kunskapen om skrubbervattnets toxiska effekter låg. I dagsläget finns det bara totalt tre vetenskapliga studier som har undersökt frågan. 

Beslutet att trots detta tillåta skrubberrening har fattats av IMO, International Maritime Organization.

– Det är graverande att man tillåtit installation av skrubbrar med denna totala brist på miljökonsekvensanalys, menar Kerstin Magnusson.

Regionalt
Örebronyheter

Källa: IVL Svenska Miljöinstitutet

Du måste logga in för att lämna kommentarer Logga in