Vårdplatsbristen finns alltid med i bakhuvudet

By on 10 juli, 2018
Lars Edling, infektionsläkare på Universitetssjukhuset Örebro. Foto: Johan Knobe

Infektionsläkaren Lars Edling berättar att dagens vårdplatsbrist leder till sämre arbetsmiljö och att patienter runtom i landet blir lidande.

– Det är alltid ett avvägande om hur jag använder mina resurser. Det finns hela tiden med i bakhuvudet att man har ett begränsat antal platser att spela med, säger Lars Edling.

Lars Edling är infektionsläkare på Universitetssjukhuset Örebro och stöter ofta på problematik med att hitta en plats för sina patienter. När jag talar med honom är det tydligt att vårdplatsbristen är en fråga som engagerar honom djupt. Han menar att vårdplatsbristen varit en av de viktigaste frågorna under en tioårsperiod och att problemet växer. Idag är det enligt Lars en realitet för många läkare att dagligen tvingas ta livsavgörande val som bygger på vilken säng en patient ska få tillbringa natten i.

”Jobbar man i en akutspecialitet då är man mitt i vårdplatsbristen och ser det hela tiden”

Jobbar man i en akutspecialitet då är man mitt i vårdplatsbristen och ser det hela tiden, säger Lars.

I praktiken kan det innebära att man endast har två eller tre platser att fördela ut under exempelvis ett jourpass. Det kan vara en svår avvägning att ge de sängarna till rätt patient.

När jag är i början av mitt tiotimmars jourpass så kommer det komma in flera patienter som behöver en sängplats. Då bär jag alltid med mig i bakhuvudet om jag verkligen ska lägga in just den här patienten då jag bara har en plats kvar. Jag måste fråga mig själv om det är rimligt att använda mina resurser så här. Det är alltid ett avvägande och det finns hela tiden med att man endast har ett begränsat antal platser att spela med, säger Lars.

Platsbristen kan ofta leda till att patienter hamnar på andra avdelningar, så kallad utlokalisering. Det blir en lång kedja som påverkar flera olika led i sjukhusets korridorer. De som faktiskt får plats och hamnar på rätt avdelning drar enligt Lars en vinstlott.

– Jag kommer ihåg en 80-årig dam som kom in klockan tre på natten i en ambulans och fick åka till ett annat sjukhus i länet för att det inte fanns någon plats på hela universitetssjukhuset. Första tanken var att hon hade tur att det ändå fanns en plats bara fyra mil bort. Andra tanken var att man kan undra vad vi håller på med. Det är sådant man bär med sig. Dit har vi kommit i dag, säger Lars.

Lars berättar hur vårdplatsbristen påverkar arbetsklimatet på arbetsplatsen och den tidigare goda tonen mellan kliniker, och ofta är det patienterna som hamnar i kläm. Främst de som har problem som sträcker sig över flera specialiteter. Platsbristen bidrar till att skapa konflikter mellan avdelningarna.

– Man börja värna mer om sitt eget område och de få platser som man har att tillgå. Då är det lätt att man börjar värna och tjafsa om dem och vilka patienter som behöver dem mest. Den stressen har jag upplevt många gånger, det känns ofruktsamt och tråkigt, säger Lars.

Lars menar att situationen beror lite på vart i landet man befinner sig men att han har märkt en stor skillnad under de senaste tio åren.

– Det är en påtaglig skillnad på hur jag upplever att det var när jag började som läkare för 10–12 år sedan. Under min specialistutbildning för sex år sedan jobbade jag ett par månader i Uppsala och då reagerade jag på att det var en katastrofal situation med platserna. Nu upplever jag att det fenomenet som tidigare framförallt var ett problem på de största sjukhusen har spridit sig till resten av landet, säger Lars.

Krävs en hållbar personalpolitik

Lars berättar att det finns flertalet anledningar till dagens vårdplatsbrist. Enligt Lars är en av flera faktorer att det inte finns tillräckligt med sjuksköterskor som vill arbeta i landstingen och att det är svårt att rekrytera till vårdavdelningar.

– Då blir ofta konsekvensen att sköterskorna som finns på avdelningarna får slita ännu mer och känner ofta att de inte räcker till. Till sist säger de stopp och då resulterar det i att man måste stänga ner ytterligare vårdplatser, säger Lars.

– Jag upplever att fenomenet med vårdplatsbrist som tidigare framförallt var ett problem på de största sjukhusen nu har spridit sig till resten av landet, säger Lars.

Han berättar att vårdplatsbristen leder till att det blir de allra tyngst sjuka får ligga kvar på sjukhuset. Det gör även att arbetet blir tyngre för de som jobbar, eftersom att det kräver mer resurser och tillsyn. För att råda bot på krisen upplever Lars att landstingen har en ambition att försöka locka fler sköterskor till avdelningarna. Han menar dock att det behövs ytterligare lösningar.

”En lösning är att ha personer med högre kompetens först i vårdkedjan så att de får göra en tidig bedömning”

– Något som redan tillämpas i viss utsträckning är att ha personer med högre kompetens först i vårdkedjan. Så att de får göra en tidig bedömning för att avgöra om den här personen måste läggas in eller inte. Ju mer erfarenhet en person har i den situationen desto säkrare blir personen i sina beslut, säger Lars.

Han nämner även ytterligare en metod som har provats i projektform i både Örebro och Västra Götaland.

– Framtidens vårdavdelning går ut på att anställa folk som avlastar sköterskorna och gör de delar av deras arbetsuppgifter som inte kräver sjuksköterskeutbildning så att de kan fokusera på det som de är bäst på. Det innebär att man anställer folk som serverar mat, städar, eller sköter transporter, säger Lars.

Frihet trots begränsningar i yrket

Trots att det tydligt finns vissa begränsningar inom vårdsektorn trivs Lars med sitt jobb och upplever att han har en frihet som läkare.

– Jag upplever att det trots allt finns goda möjligheter att påverka mitt arbete. I mitt möte med patienten känner jag mig fri att handla efter mitt eget kunnande och samvete, sedan kan man känna sig låst på andra sätt. Men jag upplever att jag i mitt arbete både har ett stort ansvar men också möjligheter att fatta egna beslut, säger Lars.

Hälsa | Lokalt
Örebronyhter

You must be logged in to post a comment Login