Cirkulär ekonomi en genomgripande samhällsförändring

Av på 23 oktober, 2018

Ett ganska nytt begrepp inom miljö- och ekonomiområdet är cirkulär ekonomi. I april tillsatte regeringen en delegation just för cirkulär ekonomi. För att främja en sådan ska delegationen bland annat utarbeta en strategi och fungera som ett kunskapscentrum.

Vad är då cirkulär ekonomi? Möjligtvis är det lättare att först definiera vad som inte är en cirkulär ekonomi, nämligen ett linjärt flöde av materiella resurser. Detta flöde börjar med jungfruliga råvaror, som sedan förädlas/kombineras till produkter. När användningsfasen är över omvandlas – eller omdefinieras – produkterna till avfall som varken återanvänds eller materialåtervinns.

I en cirkulär ekonomi cirkulerar i stället materialflödet. Cirkulationen baseras på att produkter återanvänds och material återvinns; det senare ofta efter viss upparbetning för att få tillräcklig kvalitet som ny råvara.

Även ekonomiskt lönsamt
För att den cirkulära ekonomin ska vara möjlig, krävs inte bara att cirkulationen fungerar rent tekniskt. Det ska också vara ekonomiskt möjligt att driva företag som baserar sin verksamhet på de cirkulära principerna.

Den cirkulära ekonomin har kommit en bit på väg i länder som Nederländerna och Finland, men även i Sverige. Den branschorganisation som här hemma har arbetat mest med konceptet är Återvinningsindustrierna som organiserar flertalet av de privata återvinningsföretagen. Järnskrot och lump har återvunnits sedan urminnes tider och idag återvinns bland annat metaller, plast och kartong från förpackningar.

Forskningsrapporten ”Ett värdebeständigt svenskt materialsystem” från Återvinningsindustrierna visar dock att mycket mer finns att göra. Vi förlorar årligen 21 miljarder kronor på material som går till spillo, bränns eller deponeras. Ytterligare 9 miljarder går om intet genom degradering (nedsmutsning, sammanblandning). Sedan förloras 12 miljarder på kostnader för upparbetning; en upparbetning som inte skulle behövas om produkterna i grunden var mer anpassade för återvinning och återvinningsprocesserna skulle vara mera optimala. Sammantaget ger detta en förlust på 42 miljarder kronor, dvs. 10000 kronor per hushåll.

Vissa siffror i rapporten är skrämmande. Plasten förlorar 92 procent av sitt värde under en användningscykel och aluminium förlorar 62 procent.

Synsätt
– Vi måste i större utsträckning se avfall som råvara, säger Lina Bergström, vd för Återvinningsindustrierna. Och vi måste nå ut till företag i hela värdekedjan, inte bara återvinnarna.

”Cirkulär ekonomi” kanske av vissa personer och företag uppfattas och används som enbart ett honnörsord. Men introduktion av ett nytt begrepp kan – tillsammans med förklarande argument – sjösätta ett nytt tänkesätt hos både företag och organisationer.

Alla tillverkande företag bör designa sina produkter rätt. Återvunnet material ska användas i råvarorna och produkterna ska konstrueras så att demontering, sortering och återvinning gynnas. Återvinningsindustrierna har tagit initiativ till ett företagsforum där bland andra IKEA, H&M, NCC, Axfood och Vasakronan deltar. Dessa förbinder sig bland annat att köpa in och använda mer återvunnet material.

Styrmedel
För att nå målen måste ekonomin i anslutning till de cirkulära principerna förändras.

– På marknaden måste återvunnet material konkurrera på lika villkor med jungfruligt, menar Lina Bergström. Det är viktigt att få upp priset på återvunna material.

Skatteväxling och andra ekonomiska styrmedel kan behövas för den nödvändiga transformationen från en linjär till en cirkulär ekonomi. Denna förändring kan ta tid. Jämför med hur energibranschen har ersatt eldningsolja med biobränsle och avfall, vilket har tagit flera decennier.

Ekonomi | Regionalt
Örebronyheter

Du måste logga in för att lämna kommentarer Logga in