Home   >   Ekonomi   >   Framtidens bilåkande kan bli billigare och dyrare

Framtidens bilåkande kan bli billigare och dyrare

By on 30 juni, 2023
Oavsett framdrivning kommer bilar att orsaka trängsel vid vissa platser och tider.
Arkivbild

Många av de bilar som just nu susar fram genom sommarlandskapet går på el, samtidigt är skatt på bränsle en viktig inkomstkälla för staten. Så varifrån ska pengarna komma i framtiden när det mesta av fordonsflottan har elektrifierats?

Mest effektivt vore höjd och utökad trängselskatt i större städer. Men det reser andra frågor. Det menar forskare vid Linköpings universitet i en ny studie.

– År 2040 kan det vara billigare att åka bil om man bor på landet, men i stan kan det till och med bli dyrare, säger Maria Börjesson, adjungerad professor vid Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling på Linköpings universitet och professor vid Statens väg- och transportforskningsinstitut.

Idag är bilåkande det som beskattas mest i de flesta industrialiserade länder. Dels för att finansiera det offentligas kostnader för transportsystem och annan välfärd, dels för att individen ska tvingas betala kostnader som annars bara skulle drabba samhället som helhet. Det handlar till exempel om vägslitage, utsläpp av koldioxid och andra former av föroreningar.

Men med bränslesnålare bilar och allt fler elfordon riskerar staten att stå med stora hål i börsen. Både i Sverige och internationellt finns därför en diskussion om att införa en skatt per körd kilometer genom att övervaka våra bilar via tekniska system. En dålig idé, menar Maria Börjesson, eftersom det blir dyrbart att kontrollera så att ingen fuskar, och eftersom kostnaderna för utsläpp av koldioxid inte finns kvar.

I en studie som publiceras i tidskriften Transport Policy föreslår forskarna en annan lösning. Oavsett hur bilar drivs fram orsakar de trängsel vid vissa platser och tider – ja, förmodligen kommer till och med trängseln att öka på de vägar och tider där det redan råder trängsel om det är billigare att köra på el. Att individen måste betala för det genom trängselskatt är därför motiverat, menar de.

För att undersöka hur hög och hur omfattande skatten behöver vara har de gjort en simulering över trafiksituationen på samtliga vägsträckor i Mälardalen år 2040 då nästan alla bilar antas vara eldrivna. Området valdes eftersom där finns både landsbygd och städer av olika storlek. Graden av urbanisering liknar Nederländerna och Storbritannien. Så vitt forskarna vet är det första gången en simulering görs över ett så stort och skiftande område.

Simuleringen visar att den stora trängseln, precis som idag, uppstår vid vissa tider och platser kring Stockholm och Uppsala medan de flesta vägsträckor har lite eller ingen trängsel alls. För att jämna ut trafikflödet år 2040 måste trängselskatt både tas ut på fler sträckor och även höjas kraftigt under vissa tider. Idag kostar det knappt 45 kronor att passera vägtullen i Stockholms innerstad vid högtrafik under högsäsong. I framtiden kan det bli minst det dubbla i rusning.

– Det effektiva kan bli riktigt hög trängselskatt under de värsta timmarna men betydligt lägre under andra tider. Men för den mesta vägtrafiken i Sverige är inte trängselskatt effektivt, säger Maria Börjesson.

För att täcka de kostnader som annars skulle drabba samhället, men som inte är trängsel, som olyckor och slitage, kan en något förhöjd fordonsskatt vara effektivt. Forskarnas analys visar att inkomsterna från trängselavgiften och höjd fordonsskatt skulle täcka samhällets kostnader för vägtrafiken. Behövs intäkter för finansiering av välfärden i stort rekommenderar forskarna bredare skattebaser, som till exemplen en höjd moms. Men det är en politisk fråga, säger Maria Börjesson.

Det finns givetvis osäkerheter i simuleringen, så som den ekonomiska tillväxten, befolkningsutvecklingen och kostnaden för att köpa bil i framtiden. Ett potentiellt problem med forskarnas slutsatser är också att de som bor i större städer kan tycka att det är orättvist om de får stå för så stor del av kostnaden för hela vägsystemet.

– Men det beror ju på hur man ser det. Det gynnar ju dem som bor på landet, men det är också en politisk fråga, säger Maria Börjesson.

Studien har finansierats av Trafikverket och gjorts i samarbete med Disa Asplund på Statens Väg- och transportforskningsinstitut och Carl Hamilton på Kungliga tekniska högskolan.

Ekonomi | Sverige
Örebronyheter

Källa: Linköpings Universitet

You must be logged in to post a comment Login