Hjärnfonden kräver en nationell plan för hjärnan – ett samlat grepp är livsviktigt

Av på 26 september, 2021

Mer än var tredje svensk drabbas någon gång av sjukdom, skada eller funktionsnedsättning i hjärnan. Nu tillsätter Hjärnfonden en arbetsgrupp med uppgift att ta fram ett förslag på en plan som tar ett samlat grepp kring hjärnan.

Målet är att regeringen så fort som möjligt beslutar om en nationell plan som bidrar till ett samhälle anpassat efter hjärnans behov och förutsättningar.

I den nationella arbetsgrupp som Hjärnfonden tillsatt ingår en rad namnkunniga experter, professorer och andra samhällsföreträdare för sina områden. Ordförande för gruppen är psykiater Ing-Marie Wieselgren.

– I Sverige har det länge saknats ett samlat grepp kring hjärnans sjukdomar, skador och neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, säger Ing-Marie Wieselgren. En av våra stora utmaningar är insatser till de som drabbas och deras närstående. Hela samhället måste mobiliseras för att skapa en mer jämlik och bättre hjärnhälsa genom livets alla delar. Förskola, skola, arbetsgivare, socialtjänst, hälso- och sjukvård och civilsamhället måste få möjlighet att samverka för att bidra till ökad överlevnad och livskvalitet, säger Ing-Marie Wieselgren.

European Brain Council rekommenderar att alla länder tar fram övergripande nationella planer och strategier för hjärnan. Något som grannländerna Norge och Finland redan har gjort.

Från tidig diagnostisering till skolans förutsättningar och samhällsplanering

Hjärnfonden vill att planen bidrar till ett hjärnstarkt samhälle som möjliggör insatser som rustar enskilda individer och stärker hjärnan, utöver stöd och tidig vård för alla. Den nationella arbetsgruppen ska ta fram en rapport innehållande problembeskrivning, behov, mål och ett antal specifika policyförslag inom sex områden.

Rapporten kommer utgöra en grund till en plan som Hjärnfonden överlämnar till regeringen.

De prioriterade områdena och ansvariga i arbetsgruppen är:

  1. God hjärnhälsa hela livet – Katharina Stibrant Sunnerhagen, professor, Institutionen för neurovetenskap och fysiologi, Göteborgs universitet.
  2. Skola och utbildning som ger förutsättningar för hjärnans olikheter – Johan Malmqvist, professor, Institutionen för pedagogik och lärande, Linnéuniversitetet, Växjö.
  3. Vård och omsorg – från frisk till återhämtning – Stefan Lindgren, seniorprofessor i medicin, Lunds universitet, f.d. ordförande Svenska Läkaresällskapet.
  4. Drabbade och närstående – Barbro Westerholm, riksdagsledamot, Liberalerna, f.d. generaldirektör för Socialstyrelsen.
  5. Kunskap och kvalitet – utveckling, forskning, innovationer – Cecilia Lundberg, professor, CNS Genterapi, Lunds universitet och ordförande för Hjärnfondens vetenskapliga nämnd.
  6. Modern kompetensförsörjning och samhällsplanering – Lars Stjernkvist, chef för regeringens nya kansli för ett hållbart arbetsliv, f.d. ordförande kommunstyrelsen Norrköping.
    Arbetsgruppen har sitt första möte i slutet av september.

Problembild och behov:

  • För att våra hjärnor ska må bra behövs ett mer hälsofrämjande samhälle, arbetsliv och levnadssätt. 
  • Sedan 2010 har den stressrelaterade psykiska ohälsan dominerat sjukfrånvaron och andelen av pågående sjukfall har mer än fördubblats. 44 procent av alla sjukskrivningar idag utgörs av psykisk ohälsa.
  • 40 procent av befolkningen har närstående med psykisk sjukdom.
  • Fler behöver kunskap om hur hjärnan fungerar så att alla i Sverige kan få bättre vardag som är anpassad efter hjärnans behov och förutsättningar.
  • Många barn med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning får inte rätt stöd i skolan och når därför inte sin fulla potential.
  • Många barn som mår dåligt får inte i hjälp i tid eftersom väntetiderna på BUP är för långa på många håll. 
  • Vi har ett vårdsystem som många gånger är svårt att ta sig fram i om man har en hjärndiagnos.
  • Det är svårt att få en bedömning och behandling eftersom många får vänta orimligt länge på att träffa en specialist.
  • I minst 14 av 21 regioner råder det brist på neurologer visar en aktuell undersökning.
  • Många får inte rehabilitering i den utsträckning som behövs och det råder stora regionala skillnader: det är en förlust för individ och samhälle.
  • Arbetsgivare får inte det stöd de behöver – mer kunskap behövs för att förebygga stressrelaterad psykisk ohälsa.
  • Om man listar de vanligaste anledningarna till förlorade friskår är 8 av 10 hjärnsjukdomar.  
  • Hjärnsjukdomarna kostar tre gånger så mycket som fetma, nästan fyra gånger så mycket som hjärt-kärlsjukdomar, fem gånger så mycket som alla sorters cancer tillsammans.
  • 2050 har vi dubbelt så många som lever med Alzheimers sjukdom, över 250 000. Det kräver planering nu för ökat antal specialister, kompetenser och planering för boendeformer med mera.
  • Tillgången till utredning, behandlingsalternativ och uppföljning är ojämlik över landet när det gäller demenssjukdomar.

Hälsa | Sverige
Örebronyheter

Källa Hjärnfonden

Du måste logga in för att lämna kommentarer Logga in