Home   >   Ekonomi   >   Risk för bristande konkurrens och omotiverade prisökningar

Risk för bristande konkurrens och omotiverade prisökningar

By on 2 juli, 2023
Arkivbild

Konkurrensverket ser risk för bristande konkurrens, och omotiverade prisökningar i livsmedelsbranschen.

Kan de höga svenska matpriserna förklaras av bristande konkurrens i livsmedelsbranschen? Hur ser konkurrensförhållandena ut i de olika leden i livsmedelskedjan? Det är frågor som just nu analyseras av Konkurrensverket. Undersökningen är fortfarande i ett tidigt skede, men redan i våra första resultat finns indikationer som tyder på risk för bristande konkurrens och omotiverade prisökningar.

Konkurrensverkets undersökning av livsmedelsbranschen är en bred genomlysning som omfattar flera olika aspekter av konkurrenssituationen i livsmedelskedjan. I undersökningen analyseras även hur priserna har ökat i förhållande till kostnaderna inom bland annat dagligvaruhandeln, enligt det uppdrag som Konkurrensverket har fått från regeringen.

– Livsmedelsbranschen består av flera komplexa marknader. Därför är det viktigt att analysera alla delar av livsmedelskedjan. Det är för tidigt att dra långtgående slutsatser av vår undersökning men redan nu ser vi indikationer som tyder på risk för bristande konkurrens, säger Konkurrensverkets generaldirektör Rikard Jermsten.

Som en del i undersökningen frågar vi oss vart pengarna i livsmedelskedjan tar vägen. Det gör vi genom att studera om marginalerna i utvalda produktgrupper har ökat i samband med att prishöjningar har genomförts i de olika leden i kedjan. När det gäller produktgruppen ägg, som är den första av flera produkter vi ska analysera, visar våra resultat att priserna har höjts mer än vad som har motiverats av inköpspriset på ägg hos packeri och dagligvaruhandel.

Brister i tillgång på butikslägen för att kunna etablera nya dagligvarubutiker, eller expandera redan befintliga butiker, är ett av de hinder för effektiv konkurrens som Konkurrensverket har identifierat. Här har kommunerna en särskilt viktig roll genom att de, enligt plan- och bygglagen, ansvarar för planläggningen av nya butikslägen. Av undersökningen framgår att aktörerna på marknaden ser flera brister i hur kommunerna hanterar frågan. Det finns också indikationer på att specialgrossister och leverantörer har begränsade möjligheter att expandera och träda in på marknaden.

Livsmedelsmarknaden är en högt koncentrerad marknad. Med de koncentrationsregler som råder i dag kan Konkurrensverket framför allt ingripa när en företagskoncentration påverkar hela landet, medan möjligheterna att ingripa mot förvärv som enbart påverkar mindre lokala marknader är begränsade. Det kan leda till sammanslagningar som innebär att konsumenter på lokala marknader helt går miste om möjligheten att kunna välja butik. Om Konkurrensverket ska kunna värna konkurrensen i alla delar av landet krävs en lagändring.

– I det pågående arbetet med att belysa livsmedelsmarknaderna jobbar vi i flera parallella delprojekt. Vi kommer bland annat fördjupa oss ytterligare i sambandet mellan effektiv konkurrens och butiksetableringar, och specialgrossisters möjligheter att expandera på marknaden. Vi kommer också fortsätta följa pengarna i utvalda produktgrupper för att om möjligt identifiera omotiverade prishöjningar, säger Rikard Jermsten.

Konkurrensverkets arbete för att belysa om det finns konkurrensproblem inom livsmedelsbranschen genomförs i vissa delar i samarbete med Konjunkturinstitutet. Resultaten av den pågående undersökningen presenteras löpande under året.

Ekonomi | Sverige
Örebronyheter

Källa: Konkurrensverket

You must be logged in to post a comment Login