Åtgärder inom skogs- och jordbruk kan öka kolsänkan
Foto: Ricarda Schultz, Skogsstyrelsen
Återvätning av dikade torvmarker, kolinlagring i åker- och betesmark samt beskogning av nedlagd jordbruksmark skulle med rätt åtgärder kunna minska utsläpp och öka kolupptag motsvarande cirka 2 miljoner ton koldioxid per år. Det visar en ny analys som Skogsstyrelsen och Jordbruksverket i dag presenterar för regeringen.
Rapporten redovisar potentialen hos ett antal olika åtgärder för att öka kolupptag i jordbruksmark och minska utsläpp på torvmarker. Några exempel:
- Återvätning av dikade torvmarker. Minst 100 000 hektar dikade torvmarker i skog och 10 000 hektar jordbruksmark kan återvätas fram till 2045. Åtgärden skulle då enligt myndigheternas bedömningar minska nettoutsläppen av växthusgaser med 1 miljon ton koldioxidekvivalenter per år.
- Kolbalans i jordbrukets mineraljordar. Potentialen för att öka kolinlagringen inom jordbruket uppgår till 0,8 miljoner ton koldioxidekvivalenter per år 2045. Alla åtgärder som kan påverka markkolet i jordbruket utan att odlingssystemet påverkas inkluderas, exempelvis skördeökning och fång- och mellangrödor.
- Beskogning. 100 000 – 300 000 hektar nedlagd jordbruksmark skulle kunna beskogas. Med en årlig beskogningstakt på 10 000 hektar i 20 år bedöms åtgärden bidra med kolinbindning motsvarande 0,2-0,4 miljoner ton koldioxidekvivalenter per år till 2045.
Utvärdering av effekter
Som en jämförelse var Sveriges territoriella utsläpp av växthusgaser (utsläpp som uppstår inom Sveriges gränser) 48 miljoner ton koldioxidekvivalenter år 2021, exklusive markanvändningssektorn. Under perioden 1990–2020 har nettoupptaget inom markanvändningssektorn i genomsnitt uppgått till knappt 38 miljoner ton koldioxidekvivalenter per år.
Rapporten tar också upp metodutveckling för olika åtgärder samt utvärdering och dokumentation av effekter av åtgärderna.
– För att kunna prioritera bland åtgärderna och för att följa upp klimatmålen behöver vi veta vilka effekter som olika åtgärder leder till i form av minskat utsläpp eller ökat upptag. Analysen vi gjort kan bli ett viktigt underlag för prioritering mellan de åtgärder som kan bidra i klimatarbetet, säger Johan Wester, projektledare, Skogsstyrelsen.
Hänsyn till andra samhällsmål
– Vid utvärdering av åtgärderna är det också viktigt att ta hänsyn till andra samhällsmål som livsmedelsproduktion och bevarande av biologisk mångfald, säger projektledare Tobias Markensten, Jordbruksverket.
Andra åtgärder som analyserats är agroforestry (odling där träd och jordbruksgrödor kombineras), energiskog, användning av biokol samt minskad förlust av kol vid exploatering av skogs- och jordbruksmark.
Mer fakta om uppdraget:
Regeringsuppdraget ”Uppdrag att strategiskt planera arbetet för ökad kolsänka” är avgränsat till att gälla minskad avgång av växthusgaser från jord- och skogsbrukets torvmarker och ökad kolinlagring i åker- och betesmark. Det redovisas i rapport 2022/14.
Skogsstyrelsen har parallellt med uppdraget även tagit fram en rapport med ett bredare kunskapsunderlag om åtgärder för ökad kolsänka i skogen.
Sverige
Örebronyheter
You must be logged in to post a comment Login