Home   >   Hälsa   >   Var tredje ung vuxen lider av ensamhet

Var tredje ung vuxen lider av ensamhet

By on 29 september, 2021
Foto: Per Boge

Nära var tredje ung vuxen lider av ofrivillig ensamhet i Stockholms län. Lika vanligt är ensamhet bland personer över 85 år. Kvinnor som besväras av ensamhet har en ökad risk att dö i förtid. Samtidigt finns lovande insatser för att motverka ensamhet, som kan prövas och utvärderas. Det visar två nya rapporter från Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin (CES).

Den första rapporten följer utvecklingen i hälsa, såväl fysisk som psykisk, bland personer som uppgav att de besvärades av ensamhet i Stockholms läns folkhälsoenkät från 2014.

De yngsta och de äldsta individerna i länet besvärades mest av ensamhet: tre av tio 16–29-åringar och lika många bland 85-plussarna. I absoluta tal innebär det att 100 000 unga och 10 000 äldre äldre besvärades av ensamhet.

Ökad risk för död

Kvinnor som besvärades av ensamhet år 2014, hade en ökad risk att dö år 2015 till 2018. Om de ensamma hade haft de icke-ensammas låga dödlighet, hade sju procent av dödsfallen bland kvinnor undvikits.

– Eftersom ensamhet är relativt vanligt, innebär sambandet med dödlighet att ensamhet kan visa sig vara ett betydelsefullt folkhälsoproblem, säger Anton Lager.

Ensamma individer dog i högre utsträckning av förgiftningar, psykiska sjukdomar, sjukdomar i nervsystemet samt hjärt-kärlsjukdomar och i lägre utsträckning av tumörer år 2015 till 2018, jämfört med individer som inte besvärades av ensamhet år 2014.

Rapport om insatser för äldre

Äldre människor kan uppleva ensamhet på grund av den fas i livet de befinner sig i. Deras ensamhet har uppmärksammats i andra folkhälsorapporter. Därför har CES i en annan rapport undersökt vilken vetenskaplig evidens det finns för effektiviteten av tolv insatser, eller interventioner, som avser att minska ensamhet hos äldre.

Kunskapsöversikten visar att det i strikt mening inte finns evidens för någon av interventionerna. Däremot identifierades faktorer som antas kunna ha viss effekt, som att deltagarna gjordes delaktiga, aktiverades, erbjöds insatser som gav en känsla av samhörighet och att insatserna genomfördes i samverkan mellan olika samhällsaktörer.

– Resultaten visar på lovande vägar för utveckling av framtida insatser inom primärvården. Kunskapsläget innebär dock att sådana insatser bör utvärderas efter utveckling och anpassning till förhållanden i Region Stockholms, innan de börjar användas i större skala, säger Lene Lindberg, rapportförfattare.

Hälsa | Sverige
Örebronyheter

Källa: Stockholms läns sjukvårdsområde

You must be logged in to post a comment Login