Vi vet för lite om hur de största däggdjuren påverkar jorden

Av på 23 oktober, 2021
Foto: Olli Hyvärinen

Flera av jordens största däggdjur är i dag utrotningshotade. Vad händer om de försvinner? Det vet vi inte i dag, eftersom vår kunskap om hur de påverkar sin omgivning – och hela jorden – inte är tillräcklig. Det menar ett internationellt forskarlag som har kartlagt vetenskapliga studier om stora växtätares påverkan på ekosystemen. Nu efterlyser de mer forskning.

Allt mer tyder på att förhistoriska förluster av jordens största däggdjur är starkt kopplade till storskaliga förändringar i hur jorden fungerar. Betande och trampande av utdöda arter som mammut och jättesengångare påverkade jordens bördighet och kolinlagring och minskade förekomsten av bränder. Deras rörelser över stora områden – även i områden med rovdjur som mindre växtätare undvek – gjorde att de spred både näring och frön via sin avföring.

Men hur är det med världens största däggdjur som lever i dag? Vad vet vi om elefanters, noshörningars och flodhästars påverkan på jordens funktion?

– Vi vet en hel del, men vi ser att kunskapen i stora drag är begränsad till afrikanska elefanter, på ett fåtal platser med en viss typ av klimat, säger Olli Hyvärinen, doktorand vid Sveriges lantbruksuniversitet, som tillsammans med kollegor vid SLU i Umeå, Nelson Mandela University i Sydafrika och Utrecht University i Nederländerna har gjort en systematisk sammanställning av den vetenskapliga litteraturen.

Mest forskning om afrikansk savannelefant

Av de 240 publikationerna om hur de största däggdjuren påverkar sin omgivning visade sig flertalet handla om den afrikanska savannelefantens påverkan på vegetation och biologisk mångfald.

Forskarna tror att anledningen till att arten är så välstuderad är att populationerna har vuxit i vissa områden och nationalparker; fler elefanter i ett område driver behovet av kunskap om hur dessa djur påverkar omgivningen.

Få studier har dock tittat på effekterna av noshörningar, flodhästar och giraffer i Afrika, och av asiatiska elefanter och noshörningar. För att få djupare och bredare kunskap om dessa arters roll i ekosystemen behövs studier av fler arter och på fler platser, menar forskarna.

– De flesta studierna är gjorda på en väldigt begränsad del av djurens utbredningsområden. Konsekvensen blir att vi endast får kunskap om deras påverkan i en typ av miljö i ett visst klimat. Vi kan alltså inte använda kunskapen för att kunna förutse de största växtätarnas påverkan i framtida klimat, säger Olli Hyvärinen.

I sitt fortsatta doktorandarbete kommer Olli Hyvärinen att fokusera på trubbnoshörningen (white rhino) och undersöka dess påverkan på vegetationens struktur och kolinlagring i jorden i Hluhluwe-iMfolozi Park i Sydafrika.

Sverige
Örebronyheter

Källa: SLU

Du måste logga in för att lämna kommentarer Logga in